I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes förvåld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässigaprocess kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori.De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sinakänslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

Syftet med denna studie är att värdera och vidareutveckla Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen i Leksand. Studien omfattar intervjuer med 35 föräldrapar som deltagit i föräldrautbildningen. Samtliga intervjuade föräldrar hade vid intervjutillfället barn i åldrarna 1 till 1 ½ år.  Materialet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehålls analys.    Resultatet visar att det är en stor samstämmighet beträffande föräldrarnas synpunkter, tankar och erfarenheter av föräldrautbildningen.  En majoritet av föräldrarna som deltog i undersökningen upplevde Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen som viktig och meningsfull.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Syfte: Efter att ha bedrivit föräldrautbildning enligt COPE-modellen (The Community Parent Education Program) under cirka fem år på en BUP-mottagning ställdes frågan av verksamhetens chef om man bör fortsätta med COPE-föräldrautbildning på BUP?mottagningen eller om man skall gå över till annan typ av föräldrautbildning. En utvärdering gjordes därför av den COPE-föräldrautbildning man bedrivit på BUP-mottagningen. Frågeställning var: ger COPE -föräldrautbildning enligt föräldrarna själva ökade färdigheter för att de ska kunna agera på ett mer funktionellt sätt mot sina barn?Metod: Man valde att intervjua föräldrar som gått någon av de två senaste föräldrautbildningarna eftersom man tänkte att de hade utbildningen mer aktuell och därför lättare skulle kunna besvara frågor om utbildningen.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad Psykoterapi, totalt 18 sessioner.

Under de senaste årtiondena har förståelsen ökat för att förmågan till självreglering är central för barns utveckling. Den ses som grundläggande för att kunna relatera och kommunicera med andra och också hur vi klarar av den stress och de påfrestningar som livet ibland innebär. Syftet med den här uppsatsen har varit att försöka förstå om, och i så fall hur, man kan koppla förändringar av förmågan till självreglering hos barn till interventioner under en Theraplaybaserad behandling och om förändringarna är märkbara i vardagen. Undersökningen är gjord i tre delar. I den första har jag följt tre behandlingar genom film under de första fem respektive sex sessionerna och i den andra delen har jag intervjuat behandlarna. Fokus har legat på om man kan se att barnets förmåga till självreglering ökar och vad behandlaren gör som åstadkommer detta.

Uppsatsen är en redovisning av resultatet i en enkät undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. Utgångspunkten för undersökningen är enkäten som gruppen svarade på under sitt arbete under våren 2007. En enkät före testet, en i mitten och en i slutet av testperiodenUndersökningen handlade om hur personalen på BUP påverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förändrat mottagande/organiserande kring familjer/ärenden. Under 5 månader våren 2007 arbetade 15 deltagare som anmält sig till en testgrupp med ett nytt sätt att arbeta. Sammansättningen av testgruppen var tvärvetenskaplig.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad Psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

Effekterna av Psykoterapi har visat sig positiva i en mängd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgång bland Psykoterapipatienter från den svenska psykiatriska öppenvården. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbättring, reliabel förbättring, och svarade inte på behandling genom att använda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jämfördes med hänsyn till patienternas självskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade på signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom Psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.