Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad psykosocialt stress.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Uppsatsens syfte var att exemplifiera hur föräldrar till patienter på ett barn- ochungdomssjukhus kan uppleva sitt barns vårdtid. Genom inblick i patientföräldrars erfarenheterav barnsjukvård ämnade vi öka kunskapen för vilka behov kontexten kan ge upphov till. Vitog avstamp i resonemanget om att en hel familj blir berörd när ett barn blir allvarligt sjuktoch utgick därigenom utifrån hypotesen om att respektive familjemedlemmar kan drabbas avkris. Enligt aktuell forskning om kris betonas den individuella upplevelsen av en situationsom avgörande för huruvida händelsen leder till kris. Sambandet mellan att ett barn blirallvarligt sjukt och att dess föräldrar drabbas av kris är alltså inte givet.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.