BakgrundI dagsläget lever ungefär 6500 personer med sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) i Sverige, det rapporteras 400-500 nya fall per år. Viruset bryter ner kroppens immunförsvar och vid smitta uppenbaras därför infektionsliknande symtom. Hiv påträffas i samtliga kroppsvätskor och överförs via sexuell kontakt, blod och blodprodukter, via vävnads- och organtransplantationer samt från mor till barn vid graviditet och amning. Sjukdomen är idag obotlig, behandlingen utgörs av antivirala tabletter som tas dagligen livet ut. Obehandlat leder hiv till sjukdomen aids.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

En svårt sjuk människa får hjälp med att lindra och bota det kroppsliga men ofta är det svårt som patient att få hjälp med att vårda det psykiska, själsliga och det vardagliga livet. En patient som inte känner sig sedd eller hörd upplever maktlöshet och detta lidande kan lindras genom bekräftelse och respekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva om patienter har ett behov av internetbaserat psykosocialt stöd och hur sjuksköterskan kan tillmötesgå dessa behov. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar som är sökta i databasen Cinahl. Resultatet visar att patienter upplever att det är positivt att kunna logga in på datorn när som helst på dygnet och kunna finna någon annan i samma situation.

This analysis explores the psychosocial aspects in relationship to the occupational role as a correctional officer in Sweden. Historically prisons are hierarchically structured with a military organisation used as the basis for a role model. This military type structured organisation is designed to keep the prisoners under constant observation, thus providing direct authority and control by the prison guards over the prison inmates. Data obtained from investigations conducted by the Swedish Government indicate a direct link between the prisoners's living conditions and the prison employee's work duties and environment. The data strongly suggests that the work needs of prison guards have significant priority over the general work conditions of inmates, thus showing that the status for the occupational role was relatively low.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermadonatorer?? Vad innebär det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermadonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vilken betydelse bloggande kan ha för kvinnors bearbetning och hantering av sin cancersjukdom samt vilken betydelse bloggens sociala interaktionsmöjligheter har för dessa kvinnor. De metoder som använts i studien är innehållsanalyser av 13 utvalda bloggar samt fyra kvalitativa intervjuer med utvalda bloggare. De teoretiska perspektiv som valts för tolka och analysera mitt empiriska material är KASAM-begreppet och Copingteori. Genom min undersökning har jag funnit att bloggande har haft många positiva effekter på kvinnornas välmående. Bloggandet hjälpte kvinnorna att skapa begriplighet genom att ge struktur, förutsägbarhet och sammanhang.

This thesis puts focus on Maria Aarts method "Marte meo" (on one's own strength). With the video camera as a principal tool, the purpose of the method is to be a practical working tool to support developmental processes on specific target groups, for example parents and their children. The aim of the thesis was to describe Swedish Marte meo Therapists and Marte meo Supervisors personal- and working experiences of the method, which was introduced in Sweden year 1991. Central questions were: How does Marte meo Therapists describe the essence of the method, it's establishment, development, and future in Swedish social services and psychotherapeutic treatment work? Which are Marte meo Therapists opinions of the methods relation to general problems and issues within social services and psychotherapeutic treatment work, such as the anchorage of theory and practice and the general claim for more research in social services interventions? In order to achieve the aim of the thesis a qualitative study was performed containing semi structured interviews with three Marte meo Therapists (two of them also titled Marte meo Supervisors).

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hälso- och sjukvården. I syftet ingår också att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrämjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingår i ett team inom hälso- och sjukvård.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Stockholmsregionen är Sveriges mest trafikintensiva. Vägarna belastas hårt och måste byggas om och underhållas av vägarbetare medan trafiken ska flyta på som vanligt. Vägverket produktion utför drift, underhålls- och tillbyggnadsarbeten året runt på Stockholms vägnät. Vägarbetarna upplever att de utsätts för stora risker när de utför sitt arbete på vägarna. Inför dessa arbeten ska det utföras arbetsberedningar med riskbedömningar.