Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Inom postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.

BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ.

Fenomenet runt alkohol och droger är ett av Sveriges största samhälleliga problem. Det är arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön på sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohälsa och olycksfall på sin arbetsplats. Det kan uppstå både ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur några arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gällande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrån ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.