Bakgrund: Dagens ungdomar utgör den första generation som vÀxer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som integrerad del av deras liv. Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgÄng till hÀlsoinformation via Internet som annars kan kÀnnas pinsamt att frÄga efter personligen. De uppskattar Àven möjligheter att möta och utveckla relationer med andra mÀnniskor via Internet. Ungdomar stÀlls inför olika utmaningar i övergÄngen frÄn barndom till vuxen Älder och psykiska och psykosociala problem ökar bland Äldersgruppen i Sverige liksom i andra europeiska lÀnder. För att utveckla Internet som en möjlig kÀlla till hÀlsoinformation och socialtstöd Àr det viktigt att fÄ information om ungdomars egna synpunkter och önskemÄl.Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om ungdomars instÀllning till Internets roll i frÀmjandet av hÀlsa och vÀlbefinnande.Metod: Fokusgruppdiskussioner genomfördes i sex grupper om totalt 26 ungdomar, 16-20 Är och datamaterialet analyserades enligt modifierad grounded theory.

Typ 1 diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla Äldrar, men insjuknandet Àr störst under barn- och ungdomsÄren. Under tonÄrstiden börjar frigörelsen frÄn förÀldrarna, vilket innebÀr att tonÄringar tar ett större egenansvar för sin diabetes jÀmfört med tidigare i livet. För att tonÄringar ska kunna hantera sin diabetes mÄste de ha kunskap om vilka ÄtgÀrder och beslut som Àr viktiga att ta nÀr det gÀller behandlingen. De behöver ta ett eget ansvar för sin diabetessjukdom. Det Àr inte alltid som tonÄringar har samma förmÄga som vuxna att fatta rationella beslut gÀllande sin diabetessjukdom.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de Àldre och ny teknik, utifrÄn de Àldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta Àr en studie dÀr grundad teori anvÀnts som metodansats. DÄ detta var ett outforskat Àmne stÀmde det bra att anvÀnda sig av grundad teori för att fÄ fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de Àldre och den nya tekniken.Vi vÀnde oss till en kategori mÀnniskor som var över 65 Är.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hÀlsa/ohÀlsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begrÀnsat antal studerade faktorer. DÄ det endast finns ett fÄtal svenska studier inom detta ÀmnesomrÄde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan Ä ena sidan barndomsupplevelser av kÀnslomÀssiga, fysiska och sexuella övergrepp, kÀnslomÀssig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hÀlso/ohÀlsoindikatorer i vuxen Älder Ä andra sidan. De senare Àr tillgÄngen till nÀtverk respektive anknytning, olika indikationer pÄ alkoholproblem sÄsom konsumtionsnivÄ, tecken pÄ beroende och skadligt drickande, psykisk ohÀlsa i form av Ängest respektive depression samt social misstro. DÄ upplevelser frÄn barndomen Àr retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem sÄsom minimering och benÀgenhet att svara pÄ ett socialt önskvÀrt sÀtt.

AbstractComing to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control.

Syftet med denna studie var att samla in information som kunde ge en bild av den organisatoriska situationen i Försvarsmaktens helikopterorganisation i ljuset av de förÀndringar organisationen genomgÄtt sedan 1998 och de allvarliga haverier som följt efter dessa förÀndringar. Ett tillÀmpat syfte var att denna bild skulle ligga till grund för en förstÄelse och diskussion av flygsÀkerhetslÀget inom helikopterorganisationen i synnerhet och inom Försvarsmaktens flygverksamhet i allmÀnhet. Som ett led i processen var syftet att undersöka sÀkerhetskulturen, organisationsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön genom att jÀmföra ett helikopterförband och ett stridsflygplansförband inom Försvarsmakten. I studien ingick sÄdan personal som kom i personlig kontakt med den direkta flygsÀkerheten vid respektive förband, sÄsom flygförare, tekniker, spanare/navigatörer och operatörer/ytbÀrgare. En enkÀt delades ut till 125 personer vid de tvÄ förbanden.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och Àr dÀrmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den frÀmsta behandlingsformen Àr kirurgi dÀr man vanligtvis vÀljer att utföra en mastektomi, dÀr hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller bÄda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hÀlsorelaterade livskvalitet och psykosociala hÀlsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod anvÀndes.

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hÀlsa för given och man funderar inte över sin hÀlsosituation nÀr man mÄr bra. Att drabbas av akut sjukdom förÀndrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för mÄnga patienter vara en viktig hÀndelse. MÄnga kÀnner rÀdsla, stress och smÀrta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det Àr för mÄnga patienter en okÀnd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig pÄ.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ, en sÀrskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger pÄ de lagar och FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med krÀnkande behandling. Vidare anvÀnds specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen kÀnsla och empati. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om komplexiteten av krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ.

MÀnniskans hÀlsa pÄverkas av individuella livsstilsfaktorer men Àven av samhÀlleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det Àr förÀldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppvÀxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av förÀldrastöd hos svenska femtonÄringar, utifrÄn ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hÀlsa och hur upplevt förÀldrastöd relaterar till deras hÀlsa. Data frÄn Statens folkhÀlsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hÀlsovanor anvÀndes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vÄrt resultat. Analysen gjordes pÄ enkÀtdata frÄn 3438 slumpmÀssigt valda 15-Äringar.

Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.