Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Inom postmodernismen Ă€r begrepp som flexibilitet och förĂ€ndring aktuella och dagens arbetsmarkand krĂ€ver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vĂ„r studie var att fĂ„ förstĂ„else för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes pĂ„ anstĂ€llda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna stĂ„r inför mĂ„nga men korta sociala relationer.

Abstrakt Roos, Andrea & StÄhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special needŽs teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptÀcker vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgor som: Hur mÄr vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen frÀmja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer pÄ fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning som pÄbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i bÄde det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och krÀnkande behandling, men inte alltid mandat frÄn ledningen att göra det.

BAKGRUND: Ljud Àr en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud Àr olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sÄng Àr ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud frÄn ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet frÄn hÄrda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vÄr studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.VÄra tre frÄgestÀllningar Àr:Hur pÄverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur pÄverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?PÄ vilket sÀtt arbetar pedagogerna med att förÀndra sin ljudmiljö?METOD: Studien Àr gjord med self report som metod, och Àr kvalitativ.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till rĂ„d, behandling och psykosociala stöd vid anstrĂ€ngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen anstrĂ€ngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrĂ„n intervjuer med semi-strukturerade frĂ„gor och analyserades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisades utifrĂ„n tre kategorier: Att trĂ€na trots tveksamheter och att fĂ„ kĂ€nna ökad sĂ€kerhet mot lĂ€ckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att kĂ€nna sorg och misslyckande men stöd frĂ„n nĂ€rstĂ„ende.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lÀrares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lÀrare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gÀllande resurser till skolan och det stöd som eleverna förvÀntades fÄ i sin skolgÄng. Flertalet lÀrare upplevde bristande feedback frÄn elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd frÄn arbetskamrater. Samtliga lÀrare upplevde att bristande kunskap förelÄg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lÀrarna, i denna studie, Àr medvetna om att nÄgra av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de frÀmjande och försÀmrande faktorer som Àr betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala vÀlmÄende. Enligt vÄr förförstÄelse som vi erhÄllit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svÄra omstÀndigheter och vi ansÄg det viktigt att undersöka de pÄverkande faktorerna. Den metod som anvÀndes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades pÄ 10 primÀrstudier och resultaten visade pÄ följande frÀmjande faktorer; skola, förÀldrar/familj, adekvat information gÀllande beslutsprocessen, en vÀl fungerande barnpsykiatrisk vÄrd, sociala nÀtverk och fritidsaktiviteter. De försÀmrande faktorerna var; bristfÀllig information och lÄng vÀntan under asylprocessen, förÀldrars ohÀlsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rÀttigheter samt osÀkra boendevillkor.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är stÀlls över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till mÄnga pÄfrestningar för kvinnorna, bÄde fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta artiklarnas innehÄll som sedan sammanstÀlldes till ett resultat.  Resultat: UtifrÄn analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

En olycka, skada eller sjukdom pÄverkar hela individen. I sjukvÄrden emellertid, Àr det de fysiska skadorna som fÄr mest uppmÀrksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och krÀver minst lika mycket vÄrd. Forskning visar att det Àr patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma fÄr. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 artiklar analyserades.

The aim of this study is to examine the legal regulation regarding the psychosocial work environment for temporary agency workers. Furthermore, the aim of the study is to examine how temporary agency workers perceive their psychosocial work environment, and possible consequences of such perception. The methodology of the study consists of practical legal method and qualitative method in the form of interviews.The results show that the psychosocial work environment for temporary agency workers is regulated at both the EU legal level by Directive as well as at national level in Arbetsmiljölagen and regulations issued by Arbetsmiljöverket. The study finds that health and safety responsibility for temporary agency workers is shared between the agency and the client company. The result of the study indicates that there are shortcomings in the introduction and training of temporary agency workers, which can contribute to an unsatisfactory work environment.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvÄrd uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter frÄn tvÄ palliativa hemsjukvÄrdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svÄrt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer Àr betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.KÀnsla av osÀkerhet och otillrÀcklighet.Medicinska ÄtgÀrder prioriteras framför omvÄrdnadsÄtgÀrder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som krÀver enn mÄngfacetterad kompetens. Det framgÄr ocksÄ att lÀkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stÀrkte informanternas omvÄrdnadsarbete och ökade förutsÀttningarna för att patientens andnöd lindrades pÄ ett adekvat sÀtt. En god tillgÄng till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den anstrÀngda situation som uppstod i patientens hem. .