Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvär. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgår från QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkätmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anställda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå. En signifikantskillnad påvisades där gruppen LKAB - anställda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsägbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

The purpose of this study was to examine how girls and boys are described by social workersin psycho-social assessments in child and adolescent psychiatry. The questions at issue wereif girls and boys are described in different ways and if gender related patterns could be found.The study was both qualitative and quantitative. I used textual analysis as a method anddiscourse analysis as theory.Results: Sexes were generally described differently. Girls are depicted from how they are andhow they look and boys are described by what they do and their behaviour. The mother isdescribed as the person who is most responsible for children of both sexes.

The two swedish unions, Akademikerförbundet SSR and Kommunal, have a majority of female participations who mainly work in the public services. The difference between the unions is that one of them only represents members with academic educations and the other has members with lower educations. The aim of this study was to compare the two unions according to the terms exit, voice and loyalty, but also participation and influence. There were 142 participants in this study and 8 participants were interviewed in a pre-study. The result of the study shows that voice is a strong predictor to wellbeing in work life.

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

The purpose of this study was to find out how caregivers experienced their psychosocial work environment at three municipal homes for old people. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) was used in order to study different dimensions of the work environment, and questions about health, sickness presence and sick leave were included. The questionnaire was answered by 86 out of 112 participating caregivers (77%). The results showed that the caregivers experienced high demands at work. The degree of feedback and influence at work was low, but they reported that their work was highly meaningful and that they usually received social support at work.