Att tänka på medarbetarnas arbetstillfredsställelse har inte alltid varit något självklart, det var vid 1950-talet som intresset för medarbetarna började bli något etablerat i samhället. Tidigare forskning inom detta ämne har haft olika synvinklar om vad som är viktigt för att medarbetaren ska känna arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka hur två begrepp, arbetstillfredsställelse och stöd från chefen förhåller sig till varandra, och till lärarnas hälsa. En enkätundersökning (N=152, var av 32.8% män) utformades i syfte att undersöka gymnasielärares egen uppfattning om detta. Ett frågeformulär konstruerades av författarna med hjälp av QPSNordic och Frågeformulär om Psykosocial arbetsmiljö för att undersöka de underliggande variabler om arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Organisationsförändringar har varit populära i Sverige de senaste åren, framför allt privatiseringar. Den 1 juli 2009 upphörde Apotekets monopol i Sverige, Apoteket AB skulle privatiseras. Tidigare forskning visar att privatiseringar skapar oro och ökade krav för personalen. I längden kan privatiserade företag ge personalen en känsla av deras utbytbarhet och att verksamheten styrs utifrån ekonomiska principer. Privatiseringar kan även leda till högre arbetstrivsel.

Syftet med denna studie är att studera sambandet mellanorganisatorisk rättvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet är även att undersökasambandet när det kontrolleras för kön, ålder, yrke ochanställningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frågeformulär och därefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys där flera gruppers medelvärdesskillnader har jämförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rättvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstår somsignifikanta respektive icke signifikanta när det kontrolleras för kön,ålder, yrke och anställningsform.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en Psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den Psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den Psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den Psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av Psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den Psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av Psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för Psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi.

Den Psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den Psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrån.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskansPsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.