A study by Gulistan Kavak has been done about the therapy school, Liljanschool. The school handles children between the ages seven and twelve who suffer from psychosocial problems. These psychosocial problems may be the children?s? experiences of psychological trauma, attachment-difficulties and anxiety. Therapists, teachers, educators and medical professionals work at Liljanschool. The purpose of this thesis is to see how parents see their children?s? development at the school from there very first day until there last. Three questions have been formulated: How do parents of the children understand the development of the therapy that Liljanschool contributes with? How do the parents think that the school situation has been for their children? Do the school staff´s views and the parent´s views differ regarding cooperation between staff, parents and children?I have done a qualitative study.  In-depth interviews were conducted with the staff of the school and the children?s parents. The results show that the majority of respondents were positive about the school. The analysis shows that through the extension-theory, the children and parents have developed together.

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur självskattad arbetstillfredsställelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans från arbetet samt arbetsbelastning. Syftet är även att se om resultatet påverkas av ålder, kön och anställningstid. Studien är genomförd på ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsområde har sin utgångspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nämnda variablerna har stor påverkan på den totala arbetstillfredsställelsen. Populationen i denna studie är personliga assistenter och urvalet består av 53 assistenter.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god Psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens Psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på Psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer.

AbstractTitle: Welfare officers personal experiences of stress and coping in an emergency hospital in StockholmThe purpose with this study was to describe how welfare officers in an emergency hospital experienced stress in their workplace and what coping strategies they used. Through qualitative interviews the welfare officers thoughts and experiences were examined. The result showed that welfare officers experienced some stress at the workplace; this was related to lacks in the organization, heavy workload and short of time. The most commonly used coping strategies were social support, physical training, short breaks during the day to handle the stress at work. The conclusions of this study was that factors that reduces stress for welfare officers who work at emergency hospitals was a functioning organization and management, the ability to control and at some levels effect their own work, to have guidance and other opportunities to ventilate with co-workers.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin Psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad Psykosocialt stress.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god Psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas..

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Syftet med studien var att undersöka hur individer med olika roller inom en fotbollsförening för unga talanger upplever motivationsklimat. För att skapa förståelse för begreppet motivation i en fotbollsförening har följande frågeställningar använts; hur upplevs klimatet i verksamheten, vad upplevs vara tillfredsställande prestationer samt hur upplevs att tillfredsställande prestationer uppnås? I studien deltog tio manliga respondenter (m=36,4 år, Sd=16,9) med olika roller kopplade till idrottsverksamhetens talanglag. Respondenterna grupperades enligt följande: spelarrepresentanter, ledarrepresentanter och föreningsrepresentanter. Intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på studiens syfte.

Volvo Personvagnar AB Motor (VCE) är ett bilindustriföretag som ingår i Fordkoncernen. Företaget ligger på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Skövde. Vid produktionsenheten i Skövde, som går under namnet SKep är den huvudsakliga sysselsättningen bearbetning och montering av bensin- och dieselmotorer till personbilar. Inom företaget drivs, med hjälp av företagshälsovården, några arbetsmiljöutbildningar för chefer, arbetsledare och skyddsombud. Detta examensarbete kom att beröra arbetsmiljöarbete kopplat till utbildning av chefer och arbetsledare inom detta område.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den Psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), Psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den Psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.