Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det Psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den Psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är Psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra Psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det Psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den Psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

 The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures..

Tidigare forskning har visat att den Psykosociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetslivet eftersom individer påverkar och påverkas av den. En betydande del är också upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som samtliga tillhör begreppet KASAM. Syftet med denna undersökning är att studera om olika aspekter kring Psykosocial arbetsmiljö kan förklaras utifrån känsla av sammanhang (KASAM), kön, ålder och stress. Studien undersöker även samband mellan KASAM i kön, ålder samt stress. Undersökningen är fokuserad på både offentlig och privat sektor i arbetslivet n=140, fördelat på 94 kvinnor och 46 män.

Begreppet flexibilitet attraherar både anställda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det här examensarbetet är att söka svar på vilken betydelse flexibel arbetstid har för anställdas Psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivå av flexibel arbetstid resulterar i en bättre Psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Antagandet grundar sig på att flexibel arbetstid kan innebära ett större inflytande över arbetstiden för de anställda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid Försäkringskassan och Tekniska förvaltningen i Luleå, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivåer av flexibel arbetstid för sina anställda.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin Psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den Psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra Psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna Psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör Psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den Psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från Psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet Psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att Psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra Psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra Psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra Psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag Psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas Psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på Psykosocial hälsa, betydelse för den Psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad Psykosocial hälsa.Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

Rättspsykiatriska patienter är en grupp med mycket Psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna Psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för våld. Denna studies syfte var att jämföra brottslighet, Psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 på kvinnor respektive män vårdade vid Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av Psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för våld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 män varav majoriteten vårdades enligt LRV. Data samlades in från journaler, rättspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den Psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om Psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den Psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags Psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande Psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan Psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika Psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika Psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till Psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för Psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar Psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den Psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar Psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en Psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av Psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.