Jag har undersökt hur rehabiliteringstrÀdgÄrdar ser ut pÄ ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringstrÀdgÄrdar sÄsom alla trÀdgÄrdar bestÄr av mÄnga olika element har jag valt att börja utifrÄn och in genom att inriktat mig pÄ trÀdgÄrdarnas inramning och ingÄng. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i Àmnet för att ge en bakgrund. HÀr har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringstrÀdgÄrdar frÄn romartiden fram till vÄra dagar. Litteraturstudien behandlar Àven nÄgra av de mer betydande teorierna inom omrÄdet, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Under de senaste Ären har mindfulness, ett tankesÀtt inspirerat av zenbuddismen, börjat utbreda sig i vÀstvÀrlden. PÄ svenska översÀtts ofta begreppet mindfulness till ?medveten nÀrvaro?. Mindfulness kan beskrivas som en sorts livsÄskÄdning med antaganden och vÀrderingar om mÀnniskan och vÀrlden. Sambandet mellan en persons livsÄskÄdning och dennes hÀlsa har mer och mer börjat uppmÀrksammas.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law.I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective.Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life.It?s mostly women who suffer from work related stress.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

The purpose of this essay was to describe and analyse the tension/conflict between external demands and actual conditions, as experienced (and told in interviews) by employees at two social insurance offices in Scania, concerning their roles in the process of working life rehabilitation. The theoretical starting point is the theory of street-level bureaucrats, as defined by Lipsky. The comprehension among the employees were that working life rehabilitation services are approved less today compared to a few years ago. The discretion, i.e. the position to choose among competing alternatives; about what to do, how to do it etc., characteristic of street-level bureaucrats, according to the employees is less prominent, as the routines of handling cases and decision making are regulated.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Tolvstegsbehandling Àr en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa lÀkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. FrÄgan vÀcktes om detta Àr förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin bestÄr av samt om möjlighet finns till förÀndring och influenser av behandlingskulturen.

Arbetsmiljön inom vÄrdarbeten skiljer sig frÄn mÄnga andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka mÀnniskor som kan vara krÀvande bÄde fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken Àr sjukhusclowner som arbetar med barn inom vÄrden. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn pÄ sjukhus. Syftet med denna studie Àr att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svÄrt sjuka mÀnniskor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

Den komparativa studien syftar till att i tvÄ olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jÀmföra den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus pÄ vad som frÀmjar hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna vÀrderar olika i frÄga om vad som frÀmjar hÀlsa pÄ arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hÀlsopromotion pÄ arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien dÀr en enkÀt anvÀndes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

NÀr en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjÀlpmedel vara ett mÄste för att underlÀtta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan dÀrmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad pÄ Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. TvÄ tekniker anvÀndes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjÀlp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fÄtt sin elrullstol.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

Arbetsterapi Àr ett Àmne som framhÀver hÀlsa och vÀlmÄende genom aktivitet. Det huvudsakliga mÄlet som arbetsterapeut Àr att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality Àr en simulation dÀr datorgrafik anvÀnds för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna vÀrld Àr inte statisk utan integrerar med anvÀndaren. Syftet med denna litteraturstudie Àr att kartlÀgga hur och varför Virtual Reality kan anvÀndas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

The aim of this study was to compare perceived disability in daily activities, anxiety and depression for patients with chronic pain (>3 month), before and after rehabilitation. Another aim was to examine if there were any correlations between disability in daily activities and the extent of anxiety and depression before and after rehabilitation.For the measurements, Disability Rating Index (DRI) that measures disability in daily activities, and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) ) which measures the extent of anxiety and depression were used. The study was carried out with 50 patients who had suffered from chronic pain and with the objective to return to work after rehabilitation. Of these, 90 % were female. The measurements were carried out at three measure points; before rehabilitation, seven weeks after rehabilitation and one year after rehabilitation.The main result did not show any statistically significant improvement in ability to perform daily activities.The only significant difference that emerged was an improvement in anxiety seven weeks after rehabilitation compared with before.