MÀnniskan Àr till sin natur en social varelse och mÄnga sammanhang förutsÀtter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebÀr en stark rÀdsla för att bli utsatt för andra mÀnniskors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med mÄnga aktiviteter i vardagen, som t.ex. att lÀsa högt inför andra mÀnniskor, gÄ pÄ fest eller Àta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur nÄgra arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.

Sedan 1990-talet har det skett en ökning av den arbetsrelaterade ohÀlsan. Ett flertal utredningar har gjorts pÄ uppdrag av regeringen. I den senaste (SOU 2002:5) [1] konstaterar man att det inte finns bra metoder att mÀta effekter av rehabiliteringsinsatser och att det saknas konsensus kring begreppet rehabilitering. Det poÀngteras bl a att de projekt dÀr man lyckats samordna de olika aktörerna har varit mest framgÄngsrika och det ges konkreta förslag till hur rehabiliteringsprocessen kan bli mer offensiv samt snabbare.Studiens syfte var att studera tidsaspekten och de faktorer som fördröjer rehabiliterings-processen under förhÄllandevis optimala förhÄllanden. VÄren 2001 etablerades ett multiprofessionellt team pÄ en av AB Previas mottagningar i södra Stockholm.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Syfte: undersöka och jÀmföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos tvÄ grupper av mÀnniskor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat pÄ rekryteringsgruppens lÀger och den andra gruppen har inte varit pÄ nÄgot lÀger men antagits till nÀsta.Design: Statisk gruppjÀmförelse av tvÄ grupper dÀr den ena har genomgÄtt ett lÀger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva mÀn och kvinnor med ryggmÀrgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit pÄ lÀgret skattade högre delaktighet pÄ Ätta av de elva frÄgorna. De skattade ocksÄ högre siffror pÄ den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser pÄ att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit pÄ rekryteringsgruppens lÀger.

Introduktion: Kombinerad konditions- och styrketrÀning i olika varianter Àr vanligt förekommande inom idrott pÄ alla nivÄer samt rehabilitering. Forskning har hittills visat att trÀningsformen under vissa förhÄllanden kan ha en hÀmmande effekt pÄ styrkeutveckling jÀmfört med enbart styrketrÀning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och utreda om kombinerad konditions- och styrketrÀning har en negativ effekt pÄ styrkeutveckling jÀmfört med enbart styrketrÀning. Metod: Sökning utfördes i de fem databaserna PubMed, Academic Search Elite, AMED, CINAHL och MEDLINE vilket till slut resulterade i att 18 artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och poÀngsattes enligt PEDro-skalan som sedan översattes till SBU:s kvalitetsbetyg och evidensmall.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar stÀndigt i hela vÀrlden och eftersom Äldrandet Àr förknippat med smÀrttillstÄnd kommer sannolikt Àven antalet personer med demenssjukdom som har smÀrta att öka. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjÀrnan som innebÀr försÀmrad minnesförmÄga. Personer med demenssjukdom har pÄ grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svÄrigheter att beskriva smÀrta. Detta kan leda till en smÀrtbehandling som inte Àr optimal och personerna utsÀtts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsÀttningar som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund. En brÀnnskadad patient genomlever ett stort lidande med en lÄng lÀkningsprocess och har ett omfattande behov av omvÄrdnad. Sjuksköterskans roll Àr dÀrmed viktig för patientens rehabilitering och lÀkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvÄrdnad av brÀnnskadade patienter inom slutenvÄrden ur ett sjuksköterskeperspektiv.

En studie av en arbetsplats som pÄverkas av mÄnga olika faktorer, dÀr jag valt att fördjupa mig i hur vardagen ser ut för djurskötare. Studien gÄr ut pÄ att studera hur grisskötarens vardag pÄverkas av arbetsmiljön. PÄverkas djurskötarens vÀlmÄende av att inte kunna pÄverka hur dagen ser ut i och med alla hÀndelser som ligger utanför den egna kontrollen eller Àr det en naturlig del i och med valet av yrke? Studien Àr gjord via en enkÀt utgiven i en grupp bestÄende grisskötare och förmÀn i grisbesÀttningar, som finns pÄ Facebook. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av SPSS.

HjÀrtinfarkt Àr idag den vanligaste dödsorsaken bland sÄvÀl kvinnor som mÀn i Sverige. Upplevelsen av tiden för ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjÀrtsjukdomar som drabbat mÀn. VÄrt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ tiden efter sjukhusvistelsen. Studien Àr baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Det finns inga publicerade studier angÄende vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik pÄ hundar eller om de anser att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundÀgare och/eller fodervÀrdar till hund ansÄg att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ 169 deltagare som besökt djuraffÀrer i Boden/LuleÄ respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansÄg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. NÀstan samtliga deltagare ansÄg att det Àr rÀtt att anvÀnda sjukgymnastiska resurser pÄ hundar.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

The main purpose of this essay was to find out how members of Narcotics Anonymous and professionals within the socila service departments define integration of drug addicts, and ascertain how they experience their parts in the integration process. We have wanted to examine which factors that are essential for the earlier drogabuser in his rehabilitation to the ordinary world.We wanted to find out as much as possible of the integration aspect. ThatÂŽs the reason for our choice to do qualitative interviews with both people from the social service department and Narcotics Anonymous. We also obtained material from relevant litterature. In our analysis, we have started from three theoretical basis.

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

The purpose of this essay is to describe and analyze experiences of how the daily rounds and a persons role is changing when you go from being a family member to being a family member as well as being a kinship carer.Essential questions at issue was:- Which feelings are associated to the roll as kinship carer?- What are the motivations for the relative/family member to become a kinship carer?- What is the change of the role like before and after the disease.Six persons have been interviewed on the subject and symbolic interactionism and role theory has been our theoretical perspective. The essay has been related to the ideas of Meads on social interaction and to Goffmans theatre theorem.The result of the essay showed that feelings and motivations as regards to the daily rounds and the role of the kinship carer were individual, where similarities and differences occurred. When ones partner, parent or child got a disease/functional disability it generated in some changes regarding their daily rounds and it led to altering of roles. To assume a role was a natural result and often happened when a relative/family member got a disease or an injury..