PÄ en konkurrensutsatt arbetsmarknad mÄste bÄde arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hÄllbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjÀlp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anstÀlldas psykosocialaarbetsmiljö men Àven externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet sÄ som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad frÄn tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). DessaförvÀntningar stÀller andra krav pÄ arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men Àven föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. VÄr studie genomförs pÄ en av organisationensdivisioner. Genom att kartlÀgga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanstÀllakÀnnetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa tvÄ omrÄden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning dÀr dessa tvÄ omrÄden förs samman Àr begrÀnsad.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Denna kvantitativa enkÀtstudie har sin utgÄngspunkt i empowerment och har utförts pÄ ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebÀr att man aktivt jobbar med att stÀrka individens sjÀlvbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen Àr att individen genom ökad sjÀlvkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och dÀrmed uppbringa den nödvÀndiga motivation som krÀvs för att fÄ till stÄnd en lÄngsiktig förÀndring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som dÀrefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa kÀnslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmĂ€rgsskadade har gĂ„tt frĂ„n att förlĂ€nga levnadslĂ€ngden till att förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvĂ€rdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbĂ€ttrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan pĂ„verka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmĂ€rgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poĂ€ngsattes enligt PEDro Scale.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbÀttringsarbete har anvÀnts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rÀttspsykiatrisk vÄrd samt vetenskapligt undersöka framgÄngsfaktorer och hinder för anvÀndning av systematiskt förbÀttringsarbete i rÀttspsykiatrisk slutenvÄrd.Metod: Systematiskt förbÀttringsarbete med Nolans förbÀttringsmodell har anvÀnts. Process och resultatmÀtningar gjordes i förbÀttringsarbetet för att svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr en förbÀttring. Den vetenskapliga studien bygger pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: FörbÀttringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbÀttrats men att det kvarstÄr ytterligare insatser innan mÄlet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna Àr uppnÄtt. Studien resulterar i framgÄngsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, sÀkerhetsperspektiv, motstÄnd, ?RÄgÄrdstÀnket?, systemförstÄelse och kulturskapande.

The aim of this paper is to examine the psychosocial work environment and safety culture in minor Swedish airports. The purpose is also to investigate the relationships between these two. The paper deals with theories regarding psychosocial work environment, organizational culture and safety as well as safety culture and safety climate. The participants are air traffic controllers working in minor airports in Sweden. The psychosocial work environment was measured with Copenhagen psychosocial questionnaire (COPSOQ) and the safety culture with the safety culture assessment questionnaire (SCAQ).

Rehabilitering Àr en process som bland annat hjÀlper klienten att ÄtergÄ till arbete och Àven skapa en förÀndring i livet. ArbetssÀttet sker pÄ olika sÀtt i avsikt att klienterna ska kunna uppnÄ det som krÀvs för att kunna komma ut pÄ arbetsmarknaden. Undersökningens fokus Àr sjukskrivning, dÄ detta skapar ett hinder för mÀnniskan att komma ut pÄ arbetsmarknaden. I den hÀr studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sina klienter för att hjÀlpa dem att finna motivationen till att ÄtergÄ till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid pÄ rehabiliteringen pÄ Arbetslivsresurs. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare och fem klienter.

Djur pĂ„verkar mĂ€nniskors vĂ€lbefinnande och hĂ€lsa pĂ„ en mĂ€ngd olika sĂ€tt och anvĂ€nts i mĂ„nga andra lĂ€nder som en integrerad del av klieneters vĂ„rd och rehabilitering. Ökade kunskaper om de positiva hĂ€lsoeffeketerna har lett till en ökad nyfikenhet bland hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€ven i Sverige och anvĂ€ndningen av djur inom vĂ„rd och rehabilitering har ökat de senaste Ă„ren. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva hur djur kan anvĂ€ndas pĂ„ ett mĂ„lmedvetet sĂ€tt som en del av rehabiliteringen. Litteraturstudien bygger pĂ„ bĂ„de kvalitativa och kvantiativa artiklar för att skapa en helhetsbild om kunskapsomrĂ„det. Artiklarna har analyserats utifrĂ„n Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehĂ„llsanalys i syfte att beskriva det mest karaktistiska i data.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Bakgrund: En vÀl fungerande psykosocial arbetsmiljö Àr den som anpassas efter individers behov och begrÀnsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hÄrda prövningar dÄ yrket har setts som ett kall snarare Àn en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och lÄg status. HÀlso- och sjukvÄrdslagen, arbetsmiljölagen och patientsÀkerhetslagen beskriver hur god vÄrd och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna bÄde vÄrdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dÄlig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och stÀndiga förÀndringar. En arbetsmiljö som Àr begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsstÀllelse och ökar vÀlmÄendet.