Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra.

Sjukskrivningarna har minskat de senaste åren, men långtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersättning har istället ökat. Därför är det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lägga fokus på rehabilitering och att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I Luleå kommun har man haft ett projekt där man arbetat med aktiv sjukskrivning.

Denna explorativa studie syftar till att studera meningsskapande faktorer hos individer med utbrändhetsproblematik. För att belysa fenomenet har sju personer intervjuats enligt kvalitativ intervjumetodik. Samtliga har genomgått ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram och de har en långvarig sjukskrivning bakom sig. Analysen av intervjumaterialet har inspirerats av grounded theory, en kvalitativ metod för att generera teoretiska slutsatser av empiriska data.Resultatet pekar på att intervjupersonerna i många delar har en samsyn kring den process de genomgått. Det visar sig att trots en lång och besvärlig tid, så upplever alla en förändring som kan betraktas som positiv och meningsfull.

Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för användning inom militären, men forskning och utveckling av den här robottekniken har öppnat en möjlighet även till användning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ändamålet till vilket dessa används inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsättningar, samt värdet av att använda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som användes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien.

Hösten 2005 inleddes ett större förändringsarbete på de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ?Spjutspetsskolan?, innebär ett nytt sätt att arbeta i skolan för både lärare, elever och föräldrar. Målet med projektet ?Spjutspetsskolan? är att minska det antal elever som går ut grundskolan med otillräckliga betyg.

In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö, och hur kvinnor inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevda stress och deras känsloarbete inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom äldreomsorgen. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Karasek och Theorells krav ? kontroll och stöd modell, som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika utgångspunkter för individens hälsa.

The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsättningar. En av de vanligare grupperna är personer, som av olika skäl drabbas av kognitiva nedsättningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsättningar bl.a. med hjälp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) är ett av de mest använda.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll. Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång..