Vi föds, vi lever och vi dör. När ett barn föds är det oftast förknippat med glädje, men när en människa dör är känslor av en annan sort dominerande. När vi förlorar någon vi älskar är det starka känslor i omlopp och vi går in i en sorgeprocess. I dagens samhälle är vi dåligt rustade att sörja. Döden är ett tabubelagt ämne, och vi kommer inte i kontakt med den på samma sätt som vi gjorde för hundra år sedan då det var vanligt att människor dog i hemmet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sorg som fenomen ur ett psykologiskt perspektiv samt jämföra sorgeförloppet med Cullbergs (2003)kristeori.

Bakgrund och problemdiskussion: Den globala miljön mår inte bra. En följd har näringslivet idag ett allt större fokus på miljöfrågor. Transportbranschen är en av de branscher med absolut störst miljöpåverkan och flera initiativ görs för att minska densamma med hållbarhetsstrategier och miljömål som resultat. Men hur implementeras dessa frågor i en verksamhet vars grundverksamhet är miljömässigt ohållbar? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur hållbarhetstrategier och miljömål implementeras i organisationer inom transportbranschen.

I denna rapport genomförs en energikartläggning av Martinskolan i Hökarrängen (Stockholm) med mål att ge åtgärdsförslag för minskad energianvändning, minskade koldioxidutsläpp samt bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.Energianvändningen kartläggs utifrån platsbesök, konstruktionsritningar, tekniska ritningar och uppgifter från leverantörer av el, vatten och värme. Energianvändningen samt föreslagna energieffektiviseringsåtgärder simuleras i VIP-Energy.År 2013 använde sig Martinskolan av 632 MWh nettovärme samt 188,9 MWh el (normalårs- korrigerade värden). Detta beräknas generera 18,8 ton koldioxid. Nettovärmeanvändningen är över genomsnittet för skolor i Sverige, medan elanvändningen är något lägre.Åtgärder för att minska energianvändningen presenteras i två paket. Paket 1 består av enkla åtgärder med låg investeringskostnad: Justering av tidkanal för två ventilationssystem, byte till LED-belysning samt installering av 100 kvm solceller.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.

Syfte: Att skapa djupare förståelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare ämnar arbete föreslå användbara lösningar till tvärkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats på hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har även legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrågor.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus på genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har ändrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter från det nationella provets bedömningshäften från olika år (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar på i sin bedömning. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser från de olika åren. Vid denna jämförelse upptäcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Syftet med studien är att belysa några behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter därmed användes ett kvalitativt närmandesätt, med hermeneutisk utgångspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillämpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjälp av latent innehållsanalys analyserades materialet för bättre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar på institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte känner av personalens närvaro, blir sedda samt hörda.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Bristen på manliga lärare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lärare i ämnet är man. I uppsatsen undersöks därför hur manliga hkk-lärare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av männen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var ämnet ett biämne i lärarutbildningen. Informanterna visar glädje och stolthet i yrket och framhåller eleverna som drivkraft.

I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Aktiebolagets uppkomst går att härledas ända tillbaka till medeltidens handelsliv, främst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, där kapitalet utgjorde säkerheten i bolaget, samt att delägarnas egna förmögenheter skiljdes från detta kapital var en nyhet på den tiden. Än idag är aktiebolaget en viktig del av affärslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger på en kapitalkonstruktion, det vill säga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenärer genom att ställa upp regler för att se till att bolaget alltid har något slags kapital, ett så kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte på villkor då bolaget måste träda i likvidation.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom ärformella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsenssyfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa endjupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen ärgenomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.