Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras på den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gäller såväl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad människosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrån en populärkulturell kontext..

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

In sectors with high skill requirements, recruiting is a core part of a company's development. Initially, the companies attract talented employees by creating an interest in the organization. Further, the challenge remains to match potential workers expectations with the company?s requirements and conditions. This is crucial since an unsuccessful recruitment involves high costs.

Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande.

Förlossningen är en stor livshändelse där sjukvårdens insatser är mycket viktiga både för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrädda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstå förlossningsrädsla utifrån ett psykologiskt perspektiv, främst hur stödet och eftervården upplevs. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet från stödverksamheten för förlossningsrädda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utsträckning.

I och med ett allt högre omvärldstempo ökar kraven på organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förändra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, påverkar genomförandet av förändringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av åtta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhållande till syftet framträdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förändringsprocessen påverkas av såväl organisationens förändringsstrategier som medarbetarnas individuella förhållningssätt men också av det ledarskap som utgör länken och kontaktytan dessa emellan..

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till Luleå tekniska universitet har valt att studera just där samt hur de upplever sin situation vad gäller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende på kön, civilstånd, nationalitet samt hur lång tid de vistats i Luleå? En enkät på engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var främst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och Luleå. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter påträffades.

Den fria rörligheten för arbetstagare på EU:s arbetsmarkand är en fundamental rättighet och den gäller även för fotbollsspelare. RSTP:s regler om transferfönster, tränings- och utbildningsersättning, solidaritetsersättning, kontraktslängder och förtida uppsägning av anställningsavtal har i uppsatsen analyserats utifrån perspektivet om den fria rörligheten för arbetstagare. Regleringen med två registreringsperioder är begränsande för den svenska elitfotbollsspelaren men ändå homogena och därmed troligen förenliga med Art. 39 EGF. Argument för att stödja ett system med transferfönster är att sporten är säsongsbetonad och att klubbar har behov av att planera inför säsongen.

AbstractDet övergripande syftet med uppsatsen är att förstå varför det förekommit problem med färdtjänsten i Lund sedan seklets början. Vi undersöker dels vad det innebär att styra färdtjänsten med kontrakt och dels beställarkompetensen hos tekniska förvaltningen i Lund. Våra resultat visar på att styrformen i sig inte behöver orsaka problem, men att det troligen spelar in i detta fall eftersom förvaltningen inte haft tillräcklig beställarkompetens för att minska vissa transaktionskostnader av kontraktsstyrningen. Det finns även vissa indikationer på att utvecklingen av förtroende mellan aktörerna missgynnats av turbulensen under de första åren på seklet. Förvaltningen rekommenderas utveckla en mer omfattande beställandekompetens genom systematiska utvärderingar..

Syftet med studien är att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anställning av chef går till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna är även intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien är inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade på chefsrekrytering som organisationsmässigt skiljer sig så mycket som möjligt från varandra för att få en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika områden som består av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien är utförd genom intervjuer på sju deltagande rekryteringsföretag belägna i Mälardalen.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.