Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord.

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Since Muhammad Yunus, founder of the microloansorganization Grameen Bank, was awardedthe Nobel Peace Prize in 2006, the microloansorganization has received much attention. Thewoman has come to play a central role in the microloansorganizations. Her access to capital isis considered to improve her socioeconomic status. The overall aim of the paper is to examinehow access to microcredit considered leading to empowerment of women. To get an idea ofwhat a microloansorganization is the Grameen Bank is used as an example.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

The objective of this qualitative study was to contribute to the understanding of how musical activities affect the participants' well-being and empowerment and to investigate which fac-tors contribute to that effect. Invitations were sent to 13 adult participants in a rock music school in the middle part of Sweden. 7 persons (4 men, 3 women) participated in the study. 4 themes were discussed in focus groups to highlight how informants were affected by the ac-tivity and what factors were important in the context. Results showed that music activities impact on participants' well-being and empowerment through several factors.Themes that appeared were: 1) focus on the present through music, 2) personal development, 3) meaningful leisure activity 4) the group properties.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare påarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda kännerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämrearbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberäkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatetbekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättrearbetsattityder.

Empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellt eftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet i utformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätt i mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskorna ser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheter patienterna har av empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt i relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie är baserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessa artiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samt maktobalans och envägskommunikation.

The aim of this qualitative study was to investigate the participants experiences of a parent support group and the effect of their participation on their parental role from a learning perspective. As the parent support group takes place as a group activity, the focus was on the individual learning processes which, in turn, are influenced by both the group itself as well as the leaders of the group. The empirical data was collected from a focus group interview with four mothers, and analyzed using empowerment and coping theories. Based on the participants´ narratives, the result showed that the parent support group had a great social and pedagogic effect on the participants. As a result of the received knowledge in the group from both leaders as well as from other participants, they felt less stressed and more confident in their parental role.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.