Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.

Uppsatsens titel: Ledarskap – En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa ämnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom området.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar.

Detta arbete syftade på att undersöka det industriella inköpsbeteendet hos företag inom exponeringsbranschen (företag som säljer en skylt av något slag). Rapporten beskriver företaget Södra Skogsägarna och deras nylanserade produkt DuraPulp, som har plastliknande egenskaper och som är tänkt att ersätta de plastskyltar som finns i butiker. Rapporten bygger på teorier om det industriella inköpsbeteendet. Företagen, Systemtext, HL Display och Antalis, som blev intervjuade är bland de största inom branschen för exponeringsprodukter. Företagen identifierades som lämpliga för rapporten eftersom branschkunniga personer som intervjuades rekommenderade dem.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI ®. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger, som hävdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ. En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO.

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt.