Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

I Sverige har medellivslängden ökat under det senaste seklet. Detta ställer krav på en anpassning i samhället för att tillgodose den äldre populationens behov. Sällskapsdjurs goda effekter på hälsan började uppmärksammas inom vården på 1700-talet. Idag används djur i vården främst inom äldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar ligger i att förebygga hälsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Luktsinnet är komplext och innefattar många olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade är förmågan att känna svaga lukter (detektion), känna skillnad på olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrådar säga vad det är man luktar på (namngivning). Syftet med denna studie är att undersöka huruvida vinexperters luktförmåga, genom sin utbildning och träning har fått bättre olfaktoriska förmågor. Vinexperterna (n = 15) jämfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bättre luktkänslighet än noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bättre på tröskeltestet och diskrimineringstestet än noviserna. Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna på att namnge och identifiera lukter.

Fadderföretagsverksamhet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH) har uppmärksammats som en framgångsrik metod för att koppla akademisk bakgrund till praktisk verklighet och författarna har haft som syfte att analysera verksamheten och hur det kan implementeras vid Uppsala universitet (UU). Författarna har använt sig utav primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av studier, samlingsverk och hemsidor. Vid analysen av fadderföretagsverksamhet används teorier kring incitament för att undersöka samarbetets långsiktiga hållbarhet samt teorier kring inlärningsmetodik och information om regeringens mål/krav på utbildning för att undersöka utifall verksamheten uppfyller något syfte. I analysen om huruvida fadderföretagsverksamhet går att tillämpa vid UU har organisationsstrukturella teorier om centralisering, decentralisering och byråkrati används. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att verksamheten uppfyller sitt syfte ur ett inlärningsmetodiskt perspektiv samt uppfyller även svenska lärosätens tredje uppgift, vilket är att samverka med det omgivande samhället.

Det svenska samhället har genomgått en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. När styrning studeras, är det ofta ur ett lärarperspektiv. Vi vet inte så mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.