Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer (klarsynthet, Àltande och negativ emotionsreglering), psykologiska fÀrdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska fÀrdigheter) och prestation med utgÄngspunkt frÄn Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvÀndes en enkÀt som sammanlagt 242 idrottare besvarade. MedelÄldern var 18,42 Är (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 mÀn. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  pÄverkansmekanismer och psykologiska fÀrdigheter.

TrÀning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hÀlsorisker utvecklas. TrÀningsberoende Àr ett problem som korrelerar med hög trÀningsmÀngd och innebÀr att den drabbade trÀnar sÄ mycket att den fÄr negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor trÀningshets i samhÀllet, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön Àr en faktor som visat sig vara kopplat till en persons trÀningsvanor. Att undersöka trÀningsberoende i relation till trÀningsvanor och sjÀlvrapporterad uppfattning, beteende och pÄverkan pÄ sociala medier hos personer som trÀnar pÄ gym.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

 Betydelsen av mediekonsumtion innehÄllande ideal/utseendefokus och olika psykologiska mekanismer för kroppsuppfattning studerades genom en enkÀtundersökning. Urvalet bestod av 331 svenska unga kvinnor och mÀn. För kvinnor fanns ett svagt positivt samband mellan mediekonsumtion och positiv kroppsuppfattning. BMI var en tredjevariabel alternativt en mediator i detta samband. Selektiv exponeringsteori föreslÄs som en förklaringsmodell för att förstÄ dessa resultat.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjÀlp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades dÀrför pÄ entreprenöriell self-efficy med hjÀlp av en andra frÄgestÀllning; ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?? Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, kÀnslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget.

 Krav pĂ„ flexibilitet har bidragit till att tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste Ă„ren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anstĂ€llda nĂ€r inte lĂ€ngre anstĂ€llningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda pĂ„ heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vÄrden i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vÄrden innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk dÄ man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebÀr samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förstÄelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstÄr. Intentionen var ocksÄ att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.