Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur kuratorer pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg tÀnker och resonerar kring Àtstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstÄs utifrÄn olika perspektiv pÄ sociala problem. Vi har Àven lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet Àtstörningar.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer pÄ fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. VÄr ambition var att fÄ nÀra beskrivningar av vÄra informanters synsÀtt. Vid vÄr analys har vi anvÀnts oss av teorier som handlar om olika sÀtt att se pÄ sociala problem.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med denna B-uppsats i informatik Àr att fÄ en bild av samt fÄ bÀttre förstÄelse för vilka faktorer det Àr som kan pÄverka vilka kvinnor i Äldern 18-25 som offentliggör privat information pÄ sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillÀmpats utan enkÀter, vilket annars Àr normalt för ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. EnkÀter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet Àr att undersöka samt analysera vilka kvinnor i Älder 18-25 offentliggör privat information pÄ sociala medier.   UtifrÄn en enkÀtundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i Äldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information pÄ sociala medier. NÄgra av de slutsatser som dragits utifrÄn denna studie Àr att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhÄllande oftare delar med sig av information pÄ sociala medier samt att de som studerar Àr mer aktiva pÄ sociala medier. .

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frÄgestÀllningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjÀlp av kontroversteorin?För att uppnÄ detta syfte och besvara frÄgestÀllningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjÀlp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som pÄverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit pÄ grund av oenighet angÄende fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgÄngspunkter och den pÄverkan teori och tidigare erfarenheter har pÄ forskarens perception och tolkning.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner pÄ sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats pÄ sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rÀtt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att pÄverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video pÄ sociala medier..

I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..

Under de senaste Ären har det utvecklats en rad nya applikationer pÄ internet, sÄ kallade sociala medier, dÀr anvÀndare kan interagera med varandra pÄ ett sÀtt som tidigare inte varit möjligt. Antalet anvÀndare av sociala medier, ökar stÀndigt och företag börjar inse potentialen att anvÀnda dem i sin marknadsföring. Syftet med denna uppsats var att undersöka och förklara hur marknadsföring i sociala medier skiljer sig frÄn traditionell marknadsföring samt hur de olika delarna av sociala medier kan anvÀndas i marknadsföringsprocessen. För att kunna göra detta har vi samlat in och studerat bÄde primÀr och sekundÀr kvalitativ data. PrimÀr data har vi erhÄllit genom intervjuer med tre personer som dagligen arbetar med marknadsföring inom sociala medier.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Inom omrÄdet för marknadsföring har utvecklingen under de senaste Ären gÄtt vÀldigt fort. Detta har i stor utstrÀckning varit tack vare den tekniska utvecklingen med internet och sociala medier. Organisationer har svÄrigheter att hantera sociala medier, det finns olika typer av anvÀndare som krÀver olika typer av behandling och universitet börjar etablera sig men har en lÄg anvÀndning. Med vetskapen om dessa problem och förhÄllanden har studiens syfte konstruerats. Studiens syfte Àr att beskriva hur sociala medier kan anvÀndas i kommunikationen och relationen mellan universitet och studenter.

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anstÀllda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrÄn tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign Àr en fallstudie, Àven kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka Àr arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrÄn tidigare forskning kring studieÀmnena.

Self-Determination Theory Àr en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori pÄ Crossfitutövare dÄ vi tror att det Àr en motiverande trÀningsform. Syftet med studien Àr att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-trÀning. En enkÀtundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare frÄn tvÄ Crossfit-anlÀggningar i vÀstra Sverige. EnkÀterna mÀtte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsstÀllelse av psykologiska behov, mÄlsÀttningar och motiv till trÀning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.