MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

VÄr uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse. Teknologi Àr idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har Àven blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska anvÀndande och anvÀnds idag frekvent av mÄnga mÀnniskor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i mÀnniskors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade omrÄde. Genom en empirisk utgÄngspunkt i form av djupgÄende intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad det Àr som hÀnder med individen under och efter mobbningen och den krÀnkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den krÀnkande behandlingen pÄgÄr? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och Àven studerat referenslistor pÄ artiklar, avhandlingar och böcker som rör Àmnet vi valt. UtifrÄn det resultat vi fÄtt fram Àr konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den krÀnkande behandlingen negativ. Individerna sÄg sig sjÀlva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, lÄg sjÀlvkÀnsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Intresset för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder vÀxer, bÄde hos sjukvÄrdspersonal och hos patienter. Idag finns det en stark trend mot mer skonsamma alternativa behandlingsmetoder, framförallt vid kroniska sjukdomar dÀr allvarliga biverkningar av konventionell lÀkemedelsterapi Àr stor. Syftet med studien var att undersöka vilka smÀrtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av inom palliativ vÄrd och dess effekter. Studien bygger pÄ elva vetenskapliga artiklar. Resultatet gav flera olika behandlingsmetoder som kategoriserades under tre rubriker: distansbehandlingar, manuella behandlingar samt fysikaliska behandlingar.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. DÀrför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien anvÀndes en innehÄllsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för Àldre mÀnniskor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger pÄ har ett urval av socialt aktiva Àldre deltagare med fokus pÄ sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra nÄgot till andra, personlig utveckling och vÀlbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den hÀr studien. De bidrog till sociala relationer och vÀlbefinnande..

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom bÄde extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranÀt som tillhandahÄller anstÀllda med verktyg för att dela kunskap och information, men Àven nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anstÀllda vid Uppsala universitet anvÀnder lÀrosÀtets egenutvecklade sociala intranÀt (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i tvÄ delar, först en intervju med den enhet pÄ universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranÀt och sedan en enkÀtundersökning riktad mot anstÀllda vid universitetet. VÄr studie visar att inom Uppsala universitet finns det vÀldigt lite empiriskt stöd för att anstÀllda anvÀnder universitetets egenutvecklade sociala intranÀt för att uttrycka employee voice..

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvÀrdering av handlingsprogram mot krÀn-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehÄll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkÀt med rektorer frÄn Sveriges lÀn och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vÄr undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna Àr engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvÀrderingsarbetet inte Àr lika delaktiga. UtifrÄn litteratur samt vÄra undersök-ningar har vi Àven uppmÀrksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen krÀnkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksÀttning-en och innehÄllet i handlingsprogrammet.

Utan ett hjÀrta kan inte livet fortskrida. Ibland hÀnder det att enda utvÀgen för att överleva Àr att genomgÄ en hjÀrttransplantation. Kan en hjÀrttransplantation genomföras utan psykisk pÄverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjÀrtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjÀrttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjÀrttransplantation. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgÄtt en hjÀrttransplantation upplevelsen av att ha en annan mÀnniskas hjÀrta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjÀrttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva pÄ grund av nÄgon annans död.

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.