Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det Psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och Psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Syfte ? Att skapa en djupare förståelse för det Psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehållsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förståelse för det Psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förväntningar inom under pågående program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anställningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanställda på ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förväntningar på den kommande anställningen samt hur väl förväntningarna stämmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rätt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behålla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att få en bild av företaget och vad en kommande anställning kommer att innebära. Det Psykologiska kontraktet är ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förväntningar som den anställde har på utbytesrelationen till organisationen.

Forskningen om det Psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det Psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det Psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter..

Forskningen om det Psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Många företags användande av konsulter har under de senaste åren ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter påverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, från tre konsultföretag, som besvarade en enkät delvis hämtad från projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer påverkade det Psykologiska kontraktet och att det som påverkade mest är grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt ålder. Dock påverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ?psykologiskt kontrakt?, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen.

Kontraktet som styrmedel i svenska skivbolag- nya melodier i ett nytt millennium?.

Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

 Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas.

Psykologiska färdigheter är av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmärksammats inom idrottsvärlden. Vikten av att inkludera psykologiska färdigheter i utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, känsloreglering, självreglerat lärande, rädsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av någon av dessa psykologiska färdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 simmare mellan 12-27 år som deltog på ett antal läger. Prestationen baserades på individuella FINA-poäng (M=688, SD=73).