Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna.

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition.

en small case studie av event med olika karaktär föregås av en kartläggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgång och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen växer fram överensstämmer på de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Denna undersökning kartlägger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tärningsspel, samt hur spelupplevelsen förändras då slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förväntningar eller avviker från dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det här projektet överför jag denna teori på spel i underhållningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas än de egentligen har. Undersökningen visar även att spelare upplever frustration då deras förväntningar på slumpfördelningen avviker avsevärt mot den faktiska slumpfördelningen.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Hur påverkas de som får behålla sin anställning vid en personalneddragning, downsizing? Ser de sig som vinnare och bildar ett högmotiverat team som med entusiasm går in för att säkra organisationens överlevnad, eller är det istället tvärtom, att de som blir kvar påverkas så negativt att de förlorar sin organisationscommitment och börjar fundera på att söka sig ifrån organisationen? Den tidiga forskningen ägnades åt dem som fick lämna sin anställning vid en downsizing. Under de senaste decennierna har intresset även riktats mot dem som överlever d.v.s. de som får behålla sin anställning vid en downsizing. Forskningen har identifierat ett antal faktorer som kan sättas i samband med effekterna av en downsizing.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Denna studie undersöker självkänslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och män med olika etnisk bakgrund. Syftet är att undersöka om självkänslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig från den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens välbefinnande och självkänsla. Respondenternas ålder är 19- 25 år och har svensk respektive utländsk bakgrund där sistnämnda syftar både på första- och andragenerationsinvandrare. Två mätinstrument används: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig själv?.

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.