SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

I Sverige får en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begår ett brott inte dömas till fängelse utan döms istället till rättspsykiatrisk vård. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper både i och utanför den rättspsykiatriska vården. Inom vården finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv på vårdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rättspsykiatriska vården genom att söka svar på frågorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll är i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i både den slutna rättspsykiatriska vården och på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning, även annan relevant skriftlig information och litteratur används för att belysa studiens syfte.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen.Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                         Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.

Upphandlingsprocessen kan ses som en form av beslutsprocess. Inom beslutsteori har det under flera år forskats om psykologiska fällor och misstag vid beslutsfattande. Det finns en hel del teorier om hur dessa fällor och misstag kan undvikas. Syftet med denna studie är att jämföra fallgropar vid beslutsfattande med fallgropar vid offentlig upphandling samt analysera hur resultaten från den beslutsteoretiska forskningen kan användas som stöd i upphandlingsarbetet. Resultatet visar att likheterna är många och att resultatet från den beslutsteorietiska forskningen på ett enkelt sätt kan konkretiseras och användas i upphandlingsarbetet..

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är barn i behov av särskilt stöd. Barnens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att få förståelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder från förskoleklass till år nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet särskilda behov. Målgruppen består av pedagogisk personal från förskoleklass till år 9, samt rektorer.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.