I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie om det finns vetenskapligt stöd för att yoga kan förebygga stress hos högskolestudenter vid examinationer och ett försök att förklara den stressminskande effekten av yoga görs med hjälp av KASAM. Resultaten från sex experimentella utvärderingar, som har publicerats i tidskrifter med peer-review visar att yoga lindrar både psykologisk och fysiologisk stress i tentamenssituationer. Detta är i enlighet med tidigare forskning, där effekter av yoga i andra situationer för andra typer av försökspersoner har studerats. Det låga antalet studier och vissa metodologiska brister i studierna motiverar dock att ytterligare forskning genomförs innan en bestämd slutsats om effekten av yoga på tentamensstress kan dras..

Skolidrottens omklädningsrum är ett intressant område där eleverna ofta vistas utan vuxennärvaro. Den första frågan som ställs i arbetet är hur elever upplever klimatet i omklädningsrummet. Den andra frågan handlar om elever erfarenheter av kränkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklädningsrum. Metoden som används är kvalitativ och frågorna är av semistrukturerad karaktär. Resultaten visar att majoriteten av våra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennärvaro i skolidrottens omklädningsrum.

Stämmer det att ju högre resilience (återhämtningsförmåga) en individ har och ju mera av positiva känslor, desto större livsmening har hon också? Resilience är att vid psykologisk stress tillfälligt kunna gå ifrån sin vanliga nivå för självkontroll och när stressmomentet försvunnit återgå dit igen. En enkätundersökning har gjorts med 39 deltagare där variablerna resilience, positiva känslor och livsmening undersökts. Resultatet visar att både resilience och positiva känslor är positivt relaterade till livsmening. Full mediering visas för positiva känslor vilket innebär att de är en av flera möjliga mekanismer i processen mellan resilience och livsmening.

ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

Med den situationsanpassade ledarskapssynen som utgångspunkt är ett gruppledartest, TKB-testet, under pågående utveckling med Kjell Ledin som upphovsman. Testet fokuserar på ledarens ingripanden i gruppmötessituationer och är tänkt att mäta kognition, emotion och beteende. Det är tänkt att kunna vara ett komplement till redan befintliga test vid rekrytering och även tänkt att kunna användas för att identifiera utvecklingsområden hos befintliga ledare. Syftet med denna undersökning var att erhålla data för validitets- och reliabiltetsprövning genom att låta befintliga chefer och en grupp studenter utföra TKB-testet. TKB-testets reliabilitet anses som tillfredställande.

The purpose of this article is to examine how social workers may experience fear in their profession, how they and their organizations handle the fear and how the fear may affect their practice. To obtain the purpose, in-depth interviews were carried out with seven social workers from the southeastern part of Sweden. The experiences of fear were many and are summarized in four categories. Fear of treats and violence, fear of the responsibility in complicated situations and without optimal solution, fear of being regarded and judged as worthless and fear of being scrutinized with the risk of being stigmatized. Five strategies were identified to handle the fear: Safety strategies (e.g.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete ute på olycksplatsen är många gånger en krävande, avancerad arbetsplats både fysiskt och emotionellt. Anestesisjuksköterskan arbetar väldigt ofta i komplicerade miljöer, med flera aktörer inblandade och mitt i den komplicerade miljön är patienten som är i behov utav anestesisjuksköterskans omvårdnad. Bemötandet ute på olycksplatsen är en viktig del i arbetet och för att kunna nå patienten krävs att aktivt söka kontakt med patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av omvårdnadsarbete på olycksplats. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn. Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) är ett barn som föds fram och inte andas ellervisar några livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvårdpersonalens omvårdnadsåtgärder var avgörande för de drabbade föräldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvårdnadsåtgärder fanns beskrivnai PM/Vårdprogram på Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i så fall vilkaomvårdnadsåtgärder som beskrevs. Syftet var också att jämföra beskrivnaomvårdnadsåtgärder i PM/Vårdprogram med aktuell forskning inom området. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.