Problem: Hur kan mobiltelefoners användargränssnitt användas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till användaren? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilka faktorer i användargränssnittet till en mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos användaren. Metod: Vi har samlat relevant teori från främst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med mobiltelefonanvändare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med så kallad kodning.

Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hälso och sjukvården skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk träning under tre till sex månader till alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer läggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hälsosammare levnadsvanor och på så sätt förebygga både ny kranskärlssjukdom och återinsjuknande. Hjärtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, den kan vara utformad på olika sätt men innefattar oftast fysisk träning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning är en nyckelkomponent i hjärtrehabilitering. Patienten måste ha en vilja att göra livsstilsförändringar och en förståelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte är att identifiera om medverkan i hjärtrehabiliteringsprogram leder till effekter på patienternas livsstilsvanor och uppmätta fysiologiska mätvärden.Studien är prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient är sin egen kontroll.Statistisk analys är gjord för att studera förändring över tid.Under år 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjärtrehabilitering på ett mindre sjukhus i Västsverige.

Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmälda fall där kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjärdedel av kvinnorna varit/är utsatta för partnerrelaterat våld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården när de har blivit misshandlade. Hälso- och sjukvården har dock bristande rutiner att upptäcka kvinnomisshandel och vårdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyseras enligt Graneheim och Lundmans analysmetod.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Många organisationer använder sig idag av produktutvecklingsteam som är en form av tvärfunktionellt team. De används därför att det har visat sig ge givande resultat för organisationen, med utgångspunkt från innovation. Hur givande är teamen i lärosynpunkt för individerna i teamet? Med denna fråga som utgångspunkt startade min studie. Då det redan fanns rikligt med litteratur kring både mångfald och lärande i team, men lite litteratur som sammanbinder dem, såg jag det som en utmaning att försöka göra just det.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon.Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig..

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

SammanfattningSyfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.Vi utgår från följande frågeställningar:? Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?? Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?? Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?MetodSom metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.ResultatPlatscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa.

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) används i de flesta smärtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, är det oklart vilka behandlingsprotokoll som används. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med långvarig smärta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var både kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.