Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Bakgrund: Stress innebär att det råder en obalans mellan krav och de förutsättningar människan har att hantera dessa krav. Stress har existerat så länge människan existerat, då stress tillhör människans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förändrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress är vanligt förekommande och skapar hälsoproblem som ständigt ökar. Långvarig stress har både en fysiologisk och psykologisk påverkan på människan.

Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn.

Det här examensarbetet undersöker om ett anatomiskt system framtaget för att kategorisera ansiktsrörelser inom psykologisk forskning kan anpassas på en ansiktsrigg för att effektivare kunna framställa ansiktsanimation för datorspel. Rapporten beskriver varför Facial Action Coding System skapades, hur det används samt tar upp olika sammanhang som systemet tidigare använts för. Rapporten beskriver det praktiska arbetet för att konstruera en ansiktsrigg ämnat för datorspel och diskuterar skillnader mellan att rigga för datorspel och film. Examensarbetet beskriver klassiska användbarhetsprinciper och vad man bör tänka på när produkten skall bli så användningsbar som möjligt. Ett animationsverktyg baserat på FACS och de ?Action Units? som systemet innehåller har tagits fram för att genomföra undersökningen på animatörerna från min praktikplats på Starbreeze Studios AB.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar.

Medarbetarengagemang har fått större betydelse i arbetslivet de senaste åren som en konsekvens av organisationers strävan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang är en avgörande drivkraft för en organisations framgång och har samband med arbetsprestation, kundtillfredställelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bättre förutsättningar att nå önskade resultat samt underlag till förbättringsarbete används medarbetarenkäter som instrument. Hållbart medarbetarengagemang (HME) är en enkät framtagen för att mäta hur engagerade medarbetare är och för att visa vilka faktorer kan förbättras för att behålla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka reliabilitet, samband mellan HME-enkätens delområden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader när det gäller ålder och kön i förhållande till delområdena.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Bakgrund: Moralisk stress innebär att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras då hinder uppstår i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress är exempelvis frustration, ledsamhet och utbrändhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden.

Medarbetarengagemang har fått större betydelse i arbetslivet de senaste åren som en konsekvens av organisationers strävan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang är en avgörande drivkraft för en organisations framgång och har samband med arbetsprestation, kundtillfredställelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bättre förutsättningar att nå önskade resultat samt underlag till förbättringsarbete används medarbetarenkäter som instrument. Hållbart medarbetarengagemang (HME) är en enkät framtagen för att mäta hur engagerade medarbetare är och för att visa vilka faktorer kan förbättras för att behålla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka reliabilitet, samband mellan HME-enkätens delområden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader när det gäller ålder och kön i förhållande till delområdena.

Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel.

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen.