Att leva med kronisk sjukdom påverkar människans dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att människor inte orkade eller kunde fortsätta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga när de fick för lite information om sina symtom.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön.

Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förälder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad?.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm är vanliga åkommor hos människor i det västerländska samhället. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna påverkar hela människan inte bara den fysiska kroppen. Få studier har fokuserat på människors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.