TillgÄngen till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri Àr begrÀnsad, sÀrskilt i den akuta heldygnsvÄrden. Vid de enheter dÀr psykologiska insatser finns tillgÀngliga överbryggar de mycket sÀllan det kritiska glappet mellan heldygnsvÄrd och öppenvÄrd. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt Àn kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillÀgg i psykiatrisk vÄrd avseende utfall pÄ depressionssymptom, allmÀnna symptom och funktionsnivÄ, grad av aktivering samt total förbÀttring efter avslutad terapi. BÄde BA och ST pÄbörjades i heldygnsvÄrd och fortsatte ut i öppenvÄrd. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, Àr en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmÄga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta fÄr patienten svÄrt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och vÀntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före Är 2020 enligt WHO, VÀrldshÀlsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod för att fÄ fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och lÄg kvalitet.

Stroke Àr en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsÀttning. Det Àr frÀmst personer över 65 Är som drabbas. Fysisk, psykisk och social pÄverkan förekommer ofta. HjÀrninfarkt och hjÀrnblödning Àr de tvÄ orsakerna till stroke och högt blodtryck Àr en bidragande orsak. Symtom pÄ stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvÄrigheter.

The aim of the study is to explore the meaning of living with urinary incontinence caused by Spina Bifida, self-esteem, psychological well-beeing and expectations on treatment of urinary incontinence in 10 children and adolescents, 9-20 years old, as well as their parents perspective. The study was conducted through semi-structured interviewes as well as self-reports about self-esteem ("I think I am"; Ouvinen-Birgerstam, 1999) and psychological well-beeing (Beck Ungdomsskalor; Beck, Beck & Jolly, 2004). To examine the parents insight in their childrens situation and well-beeing parents proxy-reports was compared to their childrens self-reports. The results showed that psychological well-beeing and self-esteem of the children and adolescents in this study was comparable to normgroups, but that there was big individual differences. The parents proxy-reports are comparable to their childrens self-reports, but vary depending on the domain beeing estimated.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Studiens utgĂ„ngspunkt var att beskriva och analysera vilka förestĂ€llningar som ungdomar pĂ„ gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges nĂ„gra nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom omrĂ„det. Den teoretiska ramen bestĂ„r av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mĂ€ns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) hĂ€rskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och metoden som anvĂ€nts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var Ă„tta.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Bakgrund: Varje Är drabbas mÄnga förÀldrar av stor sorg nÀr deras barn fÄr obotlig cancer. FörÀldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istÀllet barnets, vilket kan leda till en psykisk ohÀlsa hos förÀldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att fÄ insikt och kunskap om förÀldrarnas situation för att kunna hjÀlpa och stötta dem pÄ bÀsta sÀtt. MÄlet Àr att förÀldrarna ska ha en stabil psykisk hÀlsa och pÄ sÄ vis vara starka i sin förÀldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex sjÀlvbiografier, som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt pÄfrestande, att smÀrtsamt försöka nÀrma sig det som kommer att hÀnda - brist pÄ kontroll, isolering till följd av förÀndrad roll i livet, en förnekelse som övergÄr i acceptans, att vara stark i sin förÀldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: FörÀldrarnas livsvÀrld förÀndrades drastiskt och de kÀmpade mellan lidande och vÀlbefinnande.

Sjuksköterskans arbete innebĂ€r att kunna ge en bra vĂ„rd till mĂ€nniskor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och vĂ€rderingar. Ätstörning Ă€r ett tillstĂ„nd av psykisk ohĂ€lsa dĂ€r den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hĂ€lsan blir ocksĂ„ pĂ„verkad pĂ„ grund av de olika metoder som den drabbade anvĂ€nder för viktnedgĂ„ng samt pĂ„ grund av nĂ€ringsnedsĂ€ttning. Livskvailtet Ă€r hur en mĂ€nniska upplever sin tillvaro och om personen kĂ€nner nĂ„gon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med Ă€tstörningar upplever sin livskvalitet.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Bakgrund: Stress pÄverkar bÄde personen, patienten och organisationen. En akutmottagning prÀglas av ett snabbt arbetssÀtt och mÄnga möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan pÄverka sjuksköterskan bÄde fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmÄgan försÀmras av stress vilket i sin tur pÄverkar patientsÀkerheten. LÄngvarig eller svÄr stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÄnga personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, sÄ vÀl fysiskt som psykiskt, dÀr speciellt smÀrta Àr ett vanligt problem. Den traditionella vÄrden kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nÄ bÀttre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla vilka effekter anvÀndning av taktil massage har hos personer med smÀrta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frÄgestÀllningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smÀrta vid anvÀndning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter Àr beskrivna vid anvÀndning av taktil massage hos personer med smÀrta vid cancersjukdom.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.