Skolan Àr en miljö som elever och lÀrare vistas i timme efter timme, varje dag. VÄr omgivande miljö sÀnder olika budskap och pÄverkar oss bÄde fysiskt och psykiskt.Syftet med vÄr rapport Àr att ta reda pÄ hur klassrumsmiljön pÄverkar elevernas motivation. Vi kommer Àven att belysa om eleverna anser att de fÄr vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever frÄn Är fyra. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi pÄ detta sÀtt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tÀnker.

Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett kroniskt, smÀrtsamt tillstÄnd. SÄren Àr ofta svÄrlÀkta och vÀxlar mellan lÀkning och recidiv. I Sverige berÀknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag frÀmst till sjÀlva sÄrbÀdden och mÀnniskan bakom sÄret och dess upplevda livsvÀrld förbises. Kunskap och förstÄelse för hur personer med venösa bensÄr upplever sin livsvÀrld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbÀttras.

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa Àr en Àtstörning som drabbar frÀmst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa pÄverkar personen bÄde fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. NÀrstÄende involveras i denna sjukdom och ÄsidosÀttas ibland i vÄrdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med faststÀlld diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehÄllsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrÄn dessa framkom tvÄ huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga Àr: PÄfrestning för nÀrstÄende och nÀrstÄendes upplevelse av vÄrden. MÄnga av de nÀrstÄende som ingick i studierna upplevde stor pÄfrestning av att vÄrda en person med Anorexia Nervosa.

VÄrdpersonal och allmÀnheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som Àr överviktiga. Antalet patienter som genomgÄr en operation för sin övervikt ökar för varje Är. Det Àr en omvÀlvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats pÄ andra patientgrupper men inte pÄ patienter som skall genomgÄ en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjÀlp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

This thesis was written during the autumn 2007. I wanted to understand the situation of the contemporary architecture in a perspective broader than merely the Swedish. I asked myself what remained of architecture if one would eliminate purely functional, aesthetical and ecological aspects. With help from literature I interviewed theorists in architecture, practitioners and a philosopher to hear their thoughts regarding what architecture can or should be about. The result of the interviews and the literature studies constitute the two initial parts of the thesis.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett globalt samhÀllsproblem som leder till fysisk och psykisk ohÀlsa. VÄldet kan vara bÄde fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. MÀn upplever rÀdsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade nÀr de söker hjÀlp. Det finns ringa forskning kring mÀn som Àr utsatta för vÄld i nÀra relationer. FörstÄelsen och medvetenheten om mÀns erfarenheter av vÄldet, samt deras behov av stöd och hjÀlp, Àr begrÀnsade.

Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebÀr stora förÀndringar, dÀr livskvaliteteten i det dagliga livet kan pÄverkas pÄ olika sÀtt. ALS Àr en obotlig sjukdom som pÄverkar de motoriska neuronen, det vill sÀga nervcellerna i ryggmÀrgen, mÀrgen och hjÀrnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försÀmras, vilket kan skapa bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier fÄ mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de sÀger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att frÀmja en god ljudmiljö. Studien var angelÀgen pÄ det vis att det Àr viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lÀrande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget Àr en viktig del, sÄ att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer Àn nödvÀndigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet dÀr barn och pedagoger trivs och mÄr bra tillsammans. DÀrför Àr det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hÄlls levande.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brÀnnskada. Bakgrund: BrÀnnskador Àr ett trauma för bÄde kropp och sjÀl och Àr bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvÄrigheter, depression, Ängest och klÄda. En stor del av omvÄrdnaden Àr rehabilitering som hjÀlper patienten att ÄtergÄ till vardagen. Hendersons omvÄrdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjÀlpa patienter att ÄterfÄ oberoendet gÀllande sina grundlÀggande behov och kommer att anvÀndas vid tolkning av resultatet.

Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.

Bakgrund:TrycksÄrsproblematiken Àr omfattande och innebÀr lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvÀr. Lidandet innefattar Àven rÀdsla för smÀrtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att sÄren inte ska lÀka. I sjuksköterskans arbete ingÄr att genom ett holistiskt synsÀtt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksÄr. Syfte: Att belysa hur patienter med svÄrlÀkta trycksÄr upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats pÄ Ätta studier med kvalitativ ansats och tvÄ studier med kvantitativ ansats.

Bakgrund: Peniscancer Àr en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall Ärligen. Peniscancer Àr vanligast hos Àldre mÀn, men kan Àven drabba yngre mÀn. Det Àr viktigt att vara uppmÀrksam pÄ förÀndringar pÄ könsorganet och att söka vÄrd i tid. Peniscancer Àr skambelagt och inget mÀnnen gÀrna pratar om.

Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.