ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ?Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lämplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.

Sömnparalys innebär att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrämmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rädsla att berätta om paralysen, och även om man berättar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkätinsamling gjordes med 100 studenter. Huvudfrågan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berätta om det, för att de är rädda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berättade för andra, men hellre för någon de känner väl. De och dem som inte upplevt sömnparalys såg det som ett fysiskt problem snarare än ett psykiskt.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

The purpose of this essay is to explore how educators are supposed to prioritize their work at the preschool so that all children are listened to and the conditions necessary for kids to dare to express their feelings and thoughts are in place. How is the relationship important for the child's learning? How do I become a committed educator who knows how to interpret and prioritize my work so it benefits children's learning? I am developing these questions in two parts in my following text. Firstly I am writing about why it is important that we who work as pedagogues meet the child on the child?s own terms.

Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor säger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas värdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet är viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee läggs de grundläggande förutsättningarna för den framtida relationen i detta möte och därför är det viktigt att frigöra sig från eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmänheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på allmänsjukhus.

In this study, I have investigated whether there is a usefulness for the individual on the basis of Kierkegaard's speech in Work´s of love of our duty to love the people we see. My main conclusions are as follows: Infinite resignation of Fear and Trembling have a greater effect on a relevant ethics than faith movement. Aspects to change my own attitudes about love, dare to belive in the love of the other, and forgiveness as a need is relevant to the ethics I seek. But above all, love itself is the most useful aspect out of a kierkegaardian perspective..