Uppsatsens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap i socialtjÀnstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgÄr frÄn fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare frÄn boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrÄn teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemÄl om förbÀttringar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka yoga och dess förhÄllande till hÀlsa ur ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskrivs vÀgen mot tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- PÄ vilket sÀtt förhÄller sig yoga enligt YogaSutras till hÀlsa utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?MetodMetoden bestÄr av en textanalys ur en innehÄllsaspekt. Boken som anvÀnds heter YogaSutras Àr skriven pÄ sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt, som en del utav det övergripande begreppet hÀlsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hÀlsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra pÄ vÀgen mot det slutgiltiga tillstÄndet yoga.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mÀnskligt lidande med risk för att utsÀttas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som Àr psykiskt pÄfrestande, men behov finns av en djupare förstÄelse av hur ambulanspersonalen pÄverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen anvÀnder sig av.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt pÄfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt frÄn tvÄ ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Sju mÀn och tre kvinnor, mellan 33-56 Är, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvÄrdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt pÄfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och pÄ detta sÀtt kÀnna kontroll över situationen. Stöd frÄn omgivningen, frÄn de nÀrmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, ocksÄ att kunna reflektera pÄ hÀndelsen och prata om den under debriefing.

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i statens förestÀllning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka tvÄ statliga utredningar frÄn 1940- och 2000-talet. De tvÄ utredningar heter BetÀnkande om sinnesslövÄrden (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjÀlp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda pÄ statens förestÀllningar.  För att specificera förestÀllningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt Àr begreppsanvÀndning, vÄrden och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat pÄ att förestÀllningen om psykiskt funktionshinder har förÀndrats enormt genom historisk tid.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrÄnvaro. Den psykiska ohÀlsan har Àven negativa konsekvenser pÄ företagsnivÄ och samhÀllsnivÄ, pÄ grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen pÄ arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva ÄtgÀrder mot psykisk ohÀlsa Àr en framgÄngsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande ÄtgÀrd som Àr av betydelse för psykisk hÀlsa Àr fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier Àr dock baserade pÄ internationellt material.

Den nuvarande svenska regleringen betrÀffande det straffrÀttsliga ansvaret för psykiskt störda lagövertrÀdare Àr i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gÀllande rÀtt Àr psykiskt störda mÀnniskor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikÀnns utan kan dömas till pÄföljder. Det Àr 30:6 BrB som reglerar den straffrÀttsliga sÀrbehandlingen, som har flyttats frÄn ansvarsledet till pÄföljdsledet, genom ett fÀngelseförbud för allvarligt psykiskt störda gÀrningsmÀn. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gÀrningsmannen ha begÄtt brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, hÀr kallad ?kortvarig psykos?.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlĂ€gga mĂ„lgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att fĂ„ kunskap om levnadsvillkor för mĂ„lgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsomrĂ„den som valts att studera Ă€r, boende och fritid.Metod: StrĂ€van var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkĂ€tundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 Ă„r bosatta i Åre kommun, och som sökt hjĂ€lp/stöd pĂ„ grund av psykisk funktionsnedsĂ€ttning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför Ă„lder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkĂ€lla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurseÂŽs training in upper secondary school and four girls which study constructionÂŽs training in upper secondary school..

AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Psykisk sjukdom Àr en av vÀrldens frÀmsta folksjukdomar som mer Àn 450 miljoner mÀnniskor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebÀr att allmÀnsjuksköterskan kan ansvara för omvÄrdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som pÄverkar allmÀnsjuksköterskan att förse omvÄrdnad till psykiskt sjuka patienter pÄ somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som bestÄr av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och anvÀndes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.