Anhöriga till personer som lider av psykisk ohälsa - En litteraturstudie som belyser anhörigas känslor och upplevelser
Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen
försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i
slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland
ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk
ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en
viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med
studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser. Litteraturstudien
genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där data insamlats från
självbiografisk litteratur. Analysen är gjord efter Granheim och Lundmans
innehållsanalys. Resultatet visar att anhöriga känner sig ensamma och har ett
behov av att bli sedda. De känner även hopplöshet över sin situation och
maktlöshet över mötet med vården. Anhöriga upplever också skuld i den anhörigas
sjukdom och skamlighet inför den psykiskt sjuka personen. De har svårt att
förstå sin situation men kan med tiden acceptera den psykiskt sjuka
familjemedlemmen för hennes eller hans tillstånd. Studien visar att ett bra
samarbete mellan anhöriga och vårdpersonal hade varit att föredra då detta hade
gynnat både de anhöriga och den sjuka.