Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjärttransplantationer i Sverige. Idag finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer. Livet efter en hjärttransplantation medför fysiska restriktioner och ett livslångt beroende av medicinering och återkommande läkarbesök. Syfte: Syftet är att belysa personers livsvärld det första året efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en särskild tonvikt på affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lärare från gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, Förhållande till eleverna och Åtgärder.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman.

Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer.Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies.Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress?Metod: En beskrivande litteraturstudie.

Patienter som vårdas på sjukhus har rätt till en god omvårdnad. I omvårdnaden ingår det att sjuksköterskan har kompetens, vårdar etiskt och har förmågan att bemöta och skapa en god relation med patienten och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvårdnad på sjukhus. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys baserad på Downe-Wamboldts analysmetod.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor.

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (?40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses.

Poliser har en utsatt position och är en grupp människor som i sin yrkesutövning dagligen utsätts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda människor, inställningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist på stöd av chefer. Polisens svåra arbetsuppgifter påverkar deras livssituation, både psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primära syfte är att studera hur anställda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att påverka de anställdas arbetsmiljö och hälsa. Ett sekundärt syfte är att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmåga att främja en god arbetsmiljö.