Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet? För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ?Supported Employment? metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment..

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Begreppet ?palliativ? kommer från det latinska begreppet ?pallium? som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede.

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bakgrund: Transplantationskirurgin är ett relativt nytt område som hade sin framväxt i Sverige på 60-talet. Transplantationsprocessen är en krävande process som har en stor påverkan på patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svårt sjuka är en grupp som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den påfrestande rollen som vårdare. När en svår sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir åsidosatta. I transplantationsvården är anhöriga ett viktigt stöd för patienten och därför kan det antas att de anhöriga går igenom en påfrestande process och är själva i behov av stöd från vården.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgått en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet är ett resultat av en litteraturgranskning där flera sökningar på databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.