This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

Föreliggande explorativa studie Àmnade undersöka hur representanter frÄn POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhÀndertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och FlodvÄgskatastrofen med avseende pÄ korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering pÄ anhöriga. Vidare Àmnade den explorativa studien undersöka kÀnslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns nÄgon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade kÀnslor. TvÄ identiska e-enkÀter frÄnsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive FlodvÄgskatastrofen skickades slumpmÀssigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades pÄ 117 representanter frÄn POSOM-grupper. Föreliggande studie pÄvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Varje Är drabbas mÄnga svenskar av hjÀrtinfarkt, deras livsvÀrld och subjektiva kropp förÀndras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förÀndringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om omrÄdet, upptrÀda pÄ ett lugnt sÀtt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad patienter drabbade av hjÀrtinfarkt upplever efter utskrivning frÄn sjukhuset. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av den palliativa vÄrden i hemmet utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som anvÀnts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som anvÀndes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att fÄ artiklar som överensstÀmde med syftet och frÄgestÀllningen.

Sammanfattning: BassÀngtrÀning Àr en vanlig trÀningsmetod som mÄnga patienter efterfrÄgar. Fördelar med att trÀna i varmt vatten Àr bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt vÀrmens smÀrtlindrande och muskelavslappnande effekt. EfterfrÄgan pÄ bassÀngtrÀning Àr ibland större Àn tillgÄngen, vilket kan innebÀra att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska fÄ tillgÄng till bassÀng. Tydliga och jÀmlika rutiner och riktlinjer vid bassÀngtrÀning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassÀngtrÀning Àr det ocksÄ viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbÀttra rehabiliteringen.

Suicid Àr ett samhÀllsproblem i Sverige. Det Àr idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 Ärs Älder. VÄrdpersonalen anser att det Àr psykiskt pÄfrestande och svÄrt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnÀra patienten. Riskfaktorer för suicidnÀra patienter Àr bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevÄnare, dÀr kvinnor drabbas i nÀstan lika stor grad som mÀn. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje Är. Bakgrund: Det blir en stor omstÀllning i livet nÀr en person fÄr diagnosen Parkinson och detta pÄverkar bÄde den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige fÄr uppleva hur den sjuke förÀndras bÄde fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma Àr mycket pÄfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro Àr exempel pÄ kÀnslor som den anhörige kan uppleva i vÄrdandet.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förvĂ€ntas öka. En demenssjukdom innebĂ€r ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas fĂ„r svĂ„righeter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebĂ€r ocksĂ„ ett lidande för anhöriga. Över hela vĂ€rlden utför anhöriga den största delen av omvĂ„rdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bĂ€r ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvÄrdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel pÄ nÀr ett familjearbete blivit bra och nÀr det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbÀttras. Det Àr en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet Àr sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgÄr ifrÄn fem frÄgeomrÄden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbÀttringar.

Bakgrund: Varje Är drivs miljontals mÀnniskor pÄ flykt runtom i vÀrlden. Detta har stÀllt krav pÄ mottagarlÀndernas omhÀndertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som pÄverkar flyktingars psykiska hÀlsa under asylprocessen samt undersöka hur vÄrdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Delaktigheten pÄ den öppna arbetsmarknaden Àr lÄg för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgÄngsrik i att hjÀlpa denna mÄlgrupp att nÄ, fÄ och behÄlla ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig pÄ arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien Àr att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skrÀddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för tvÄ deltagare, som har nÄtt en praktikplats dÀr de trivs och kommer till sin rÀtt.

 Bakgrund: VÀntelistorna för de patienter som stÄr i kö för en levertransplantation blir allt lÀngre i alla lÀnder runt om i vÀrlden. VÀntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt pÄfrestande tid eftersom det Àr oklart om och nÀr ett organ som passar blir tillgÀngligt. Det Àr viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande mÀnniskan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i vÀntan pÄ en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Under de senaste tjugofem Ären har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i Ärskurs 9 som haft olika symtom pÄ nedsatt psykiskt vÀlbefinnande ökat orovÀckande mycket. Syftet med denna studie Àr att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohÀlsa bland dagens unga tjejer i Ärskurs 7-9, samt vilka pÄverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förÀndrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes pÄ fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska mÄendet hos ungdomarna Àr det generellt ingen större skillnad pÄ idag, gentemot tidigare. DÀremot att antalet som söker hjÀlp ökar.

In June 2013 a debate concerning the consumers? right to a label of origin on food packages was held in the Swedish parliament (www, Riksdagen, 2014). The debate was sparked by some food scandals where labelling was falsely used, claiming something that was not true ? the horse-meat scandal, frozen strawberries infected by Hepatitis A, pork sold as beef, etc. These cases were not only wrong in terms of food safety, but also fraudulent and threating consumers? right to fair origin labelling.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.