Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och anvÀndande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hÀlsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. I mÄnga undersökningar har man kommit fram till att man pÄverkas av sina vÀnners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvÀndande och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock faststÀllas. Detta kan bero pÄ att klasserna i grundskolan Àr mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och dÄ blir inte klassens beteende sÄ viktigt för individens psykiska hÀlsa.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och kÀnslomÀssiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska hÀndelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kan vidta för att fÄ patienter >65 Är att börja aktivera sig och/eller bibehÄlla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger bÄde fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet Àr Àven en viktig komponent för att förbÀttra hÀlsan vid mÄnga sjukdomar. Kunskaperna om mÀnniskans Äldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i Äldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos mÄnga mÀnniskor i samband med den stigande Äldern.

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vÄr litteratur Àr publicerad av Svenska forskare pÄ Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans vÀrld för personer med bÄde fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehÄller tre olika perspektiv, LÀrare, elev och förÀlder.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelÄlders mÀnniskor? Studien har analyserat svar frÄn 6434 individer mellan 27 och 85 Är (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI pÄverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nÀtverk, utbildning och psykiska hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning har data samlats in och analyserats för att svara pÄ denna frÄga. Efter en korrelationsmÀtning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI pÄverkar mÀnniskor olika beroende pÄ Älder, dÄ flera resultat sÀger emot tidigare forskning som baserats pÄ yngre individer.