Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: FörĂ€ldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ funktionshindret. Vi inriktade oss pĂ„ förĂ€ldrar till funktionshindrade barn i vĂ„r undersökning eftersom vi ville fĂ„ en inblick i hur funktionshindrade barn kan pĂ„verkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att kĂ€nna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjĂ€lp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten sĂ„ kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och förĂ€ldrar. Syfte: Handikappridning Ă€r intressant eftersom det handlar om nĂ„got som kan vara bĂ„de roligt och hĂ€lsosamt för de inblandade oavsett förutsĂ€ttningar. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att visa pĂ„ hur förĂ€ldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn pĂ„verkas av ridningen.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Bakgrund: Ett trycksĂ„r orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rĂ€dsla för den smĂ€rta de upplever vid dessa. En rĂ€dsla för att sĂ„ret inte ska lĂ€ka och att fĂ„ infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gĂ€ller förebyggande Ă„tgĂ€rder vid risk för trycksĂ„r, att ge en god omvĂ„rdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smĂ€rta vid omlĂ€ggningen av sĂ„ret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrĂ„n WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrĂ„n WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever att deras liv pĂ„verkas pĂ„ grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smĂ€rta, oro/Ă„ngest, minskad social kontakt och att vara beroende av vĂ„rden.Slutsats: Patienternas livskvalitet pĂ„verkas bĂ„de fysiskt av att ha ett sĂ„r vilket gav konsekvenser för det psykiska vĂ€lmĂ„endet och den sociala kontakten.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vÄrdplaneringsmötet, en vÄrdsituation dÀr brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervÄrd och situation efter utskrivning frÄn psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie Àr att beskriva och bidra med kunskap och förstÄelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vÄrdplaneringsmöten. Studien belyser frÄgan utifrÄn personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn olika samtalsomrÄden, dÀr respondenterna relativt fritt fÄr sjÀlva berÀtta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet pÄverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det pÄverkar deras mattider och matvanor.Metoden som anvÀndes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer mÀn och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och anvÀnder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vÄr vÀrld. MÄlet med denna forskningsöversikt Àr dÀrför att med hjÀlp av forskningsstudier frÄn 2003 och framÄt, söka fÄ en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som anvÀnts för att besvara dessa frÄgor Àr en forskningsöversikt som bygger pÄ elva forskningsartiklar i Àmnet. Studien berör i huvudsak tre olika lÀnder i var sina vÀrldsdelar. Den teori som anvÀnds i analysen av studien Àr ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar sÄvÀl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att sÄvÀl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett Àr likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa lÀnder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsÀttning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhÀllet samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmÀssigt. MÄlet Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka den adopterades utveckling samt den psykiska hÀlsan som formar de till den person som just de blir och för att fÄ svar pÄ mitt syfte utgÄr jag ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer pÄverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem Àr jag?Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hÀlsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sÄdana de framtrÀder för den som analyserar) dÄ jag vill fÄ en bild av varje individs egna upplevelser kring deras lÀngtan och mÄende.