SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Bakgrund: Det är oftast inte förrän det blir missförstånd i kommunikationen som manuppmärksammar det och funderar på vad som kunde ha gjorts annorlunda.Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur undersköterskor uppleverkommunikationen mellan sig och vårdtagare med psykiska funktionsnedsättningar.Metod: I studien har det intervjuats ett antal undersköterskor på olika boenden för personermed psykiska funktionsnedsättningar kring deras upplevelser av kommunikationen mellan sigoch vårdtagarna. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts.Resultat: Resultatet visade att informanterna hade olika uppfattningar om hurkommunikationen fungerade när de kommunicerade med vårdtagarna. Dock framkom det ettmönster, där undersköterskor som inte hade någon utbildning inom kommunikation och därman inte diskuterade kommunikationsproblematiken i arbetsgruppen, upplevde att det skeddemer missförstånd än de som gått utbildning eller som diskuterade kommunikation på arbetet..

BakgrundBakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten. Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. Våra frågeställningar är:1.

Bakgrund: Depression och ångestsyndrom är tillstånd som ökat de senaste åren och är idag den vanligaste orsaken till varför man söker vård i Sverige. Depression är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största folksjukdomen i världen. Ångest är ett stresstillstånd som innebär att kroppen hela tiden är inställd på en överhängande fara. I och med att dessa diagnoser är så pass utbredda problem är det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter på psykiatriska besvär. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska åkommor skulle det kunna stärka sjukgymnastens roll inom vården.

Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning.

Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess påverkan på individens psykiska välmående. Undersökningen avgränsades till att innehålla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska välmående. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk påfrestning, självkänsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, ålder och arbetslöshetens längd hade någon betydelse för psykiskt välmående. Enkät användes för att undersöka ovanstående.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.