SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka huruvida den Psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för Psykisk hälsa och välmående.Frågeställningar:Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av Psykisk hälsa och välmående?Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande.Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö.

Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med Psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med Psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ?svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion?, ?svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder? och ?vård byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

På senare tid har det i media lyfts upp kampanjer att tabut kring Psykisk ohälsamåste brytas. Detta är bland annat bakgrunden till vår uppsats där syftet varit attge exempel på hur en förändringsprocess i att bryta tabut kring Psykisk ohälsa kanse ut. Vi ville också lyfta fram fördelarna med att genomföra upprepade intervjuernär det gäller samtal kring känsliga ämnen. För att precisera syftet bröts det ner iföljande frågeställningar:1. Vad innebär en vändpunkt i processen att bryta tabut? Kan en specifik,avgörande vändpunkt urskiljas?2.

Den Psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den Psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och Psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och Psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av Psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, Psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av Psykisk ohälsa.

Nya och ovana situationer är en orsak till Psykisk stress hos nötkreatur då de som bytesdjur ser nya saker som tecken på fara. För nötkreatur kan både kontakten med människor och själva vistelsen på transportfordonet vara nya situationer som ger upphov till stress. Genom att vänja nötkreaturen vid kontakt med människor kan man minska den Psykiska stressen i samband med hantering och transport. Hur många djur som transporteras per enhet yta är en viktig faktor för hur stressande djuren upplever transporten. Vid för hög djurtäthet är transport mer stressande för djuren, något som visar sig i ett förhöjt plasmakortisolvärde.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd Psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd Psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och Psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och Psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd Psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Barn till föräldrar med Psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med Psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort Psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars Psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till Psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och Psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar Psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringPsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller Psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

Detta arbete handlar om hur personer med Psykisk ohälsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handräckningar eller omhändertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att få en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill ämnesvalet är att vi inte fann några rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare är hur polisen uppfattar dessa möten. För att få enklarare bild om vilka förutsättningar som råder inför dessa möten, så har vi tittat påden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rätt förutsättningar att bemöta Psykisk sjuka??Som utgångspunkt för intervjuerna har vi haft frågeställningar som knyter an till attbättre förstå dessa möten.