Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är.Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvård är ett särskilt utsatt område inom hälso- och sjukvården sett till hot- och våldssituationer. Våld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, däremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utåtagerande och våldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvården är att ge hälsofrämjande omvårdnad utifrån patientens autonomi och välbefinnande. Vården kan se annorlunda ut eftersom självbestämmandet kan tas ifrån patienten och sjuksköterskans omhändertagande blir då allt mer väsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms läns landsting och är en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och våld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvårdnad innebär inom den psykiatriska slutenvården samt hur omvårdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och våld på avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna?MetodStudien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa.