Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstår den verksamhet pedagogerna på en förskola erbjuder inom hållbar utveckling. Studien är genomförd på en förskola med profileringen grön flagg. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hållbar utveckling. I viss mån kan de även redogöra faktakunskaper. De har dock svårt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lärande för hållbar utveckling. Vi använde oss av kvalitativ intervju som metod, där fem förskollärare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollärarna har varierade kunskaper om begreppet lärande för hållbar utveckling och deras utsagor tyder på att det är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssätt, där tema och demokrati har den framträdande rollen..

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna..