SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste Ären. Studenter har visats ha en större potential till att fÄ ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till anvÀndandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.

SAMMANFATTNINGBakgrundSymtom pÄ emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta sjÀlvskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden dÄ de uppfattas som svÄrhanterliga av vÄrdpersonalen pÄ grund av svÄrigheten att hitta rÀtt behandlingsmetod pÄ rÀtt vÄrdnivÄ.SyfteAtt belysa vÄrdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), bÄde ur vÄrdpersonalens och patientens perspektiv.MetodEn litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vÄrdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades pÄ vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förvÀntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att sÀkerstÀlla adekvat vetenskaplig nivÄ.ResultatResultatet visade att vÄrdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, dÄ de upplever dem som krÀvande och svÄrhanterliga.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

MĂ„nga smĂ„företagare har svĂ„rt att hĂ€nga med i skattereglernas snĂ„riga vĂ€rld. Vilka regler gĂ€ller för mitt företag, vilka förĂ€ndringar har skett i Ă„r och vad gĂ€ller vid anstĂ€llning Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gestĂ€llningar som smĂ„företagare mĂ„ste stĂ€lla sig. Skattereglerna förĂ€ndras stĂ€ndigt. Det ska bli lĂ€ttare att starta företag, lĂ€ttare att driva och utveckla företag. ÄndĂ„ upplever mĂ„nga företagare att reglerna blivit mindre lĂ€tthanterliga under de senaste Ă„ren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda nĂ€ringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva omfattningen av de skatteregler som gĂ€ller i Sverige för enskilda nĂ€ringsidkare.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att mÀnniskors villkor förbÀttras eller försÀmras. Detta har sÀllan belysts i folkhÀlsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhÄllanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jÀmförande analys före och efter skattereformen av lÀttare psykisk ohÀlsa med en beskrivning av skattereformens effekter pÄ typfamiljer samt reformens effekter pÄ samhÀllsnivÄ.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgÀnglig statistik frÄn SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lÀttare psykiska ohÀlsan bland sÄvÀl yngre som medelÄlders.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Personalvetarprogrammet Àr en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrÄgor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma frÄn UmeÄ och Stockholms universitet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 67 deltagare dÀr samtliga studerar eller har studerat vid UmeÄ respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan tvÄ olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehÄll.

I Sverige finns idag en vÄrdform dÀr patienter som begÄtt brott under grav psykisk störning samvÄrdas med personer som har ett allvarligt sjÀlvskadebeteende. Dessa inrÀttningar mÄste dÄ förhÄlla sig till tvÄ olika vÄrdsÀtt. Vi vill dÀrför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vÄrdas med stöd av olika tvÄngsvÄrdslagar pÄ en rÀttspsykiatrisk avdelning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativt ansats dÀr vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rÀttspsykiatrin. Med hjÀlp av symbolisk interaktionism samt vÄrdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit frÄn intervjuerna.

I dagens informationssamhÀlle med mÄnga intryck och aktiviteter kÀnner sig mÀnniskor stressade. Den psykiska ohÀlsan Àr stor och den svenska hÀlso- och sjukvÄrden behöver förbÀttras för patientgruppen med psykisk ohÀlsa. Konstskapande aktiviteter Àr Ànnu ett relativt okÀnt omrÄde inom sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan pÄverka patienters psykiska ohÀlsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Internet har kommit att bli en stor del av mĂ€nniskans liv. 5,3 miljoner svenskar anvĂ€nder Internet varje dag. AnvĂ€ndandet vĂ€xer stĂ€ndigt och detta Ă€r nĂ„got som kan betraktas i uppkomsten av nya tjĂ€nster. Den Ă„lderskategorin som anvĂ€nder Internet i mobilen i störst utstrĂ€ckning Ă€r 20-29 Ă„r, dĂ€r 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen.Syftet med studien Ă€r att undersöka unga vuxnas, i Ă„ldern 20-25 Ă„r, tankar och attityder kring hur tillgĂ€ngligheten av en ökad Internetuppkoppling pĂ„verkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess pĂ„verkan studeras.