Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares attityder till lÀromedel, lÀroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lÀrares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i anvÀndandet av dessa lÀromedelsformer. Vi anvÀnde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar pÄ detta inom svenskundervisningen med lÀrare i Ärskurs 5 i tvÄ olika kommuner. VÄra resultat visar att samtliga lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda IKT i sin undervisning och att samma lÀrare ocksÄ till stor del anvÀnder lÀroböcker som en utgÄngspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig ocksÄ finnas skillnader mellan de tvÄ undersökta kommunerna i frÄgan om huruvida de anvÀnde IKT eller lÀroböcker i undervisningen.

Bakgrund: Den mellanmĂ€nskliga relationen, baserad pĂ„ kommunikation och samtal, utgör kĂ€rnan i psykiatriskt vĂ„rdande. Denna studie utgĂ„r frĂ„n det vĂ„rdande samtalets teori dĂ€r vĂ„rdandets grundmotiv Ă€r caritas, en naturlig strĂ€van efter att lindra lidande och bevara patientens vĂ€rdighet i en vĂ„rdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vĂ„rd kan förvĂ€ntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vĂ„rdande samtal förvĂ€ntas dels öka förstĂ„elsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmĂ„ga att i samtalet kombinera etisk hĂ„llning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vĂ„rdande och dĂ€rmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie Ă€r att belysa upplevelser av vĂ„rdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohĂ€lsa och missbruk eller beroende.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

FörÀldrars attityder och beteende Àr associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars regler, grÀnssÀttning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i Ärskurs 6-9. Metoden var en enkÀtundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. EnkÀter distribuerades till förÀlder eller annan vÄrdnadshavare till elev i Ärskurs 6-9 vid tvÄ tillfÀllen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hÀlsa. Trots det Àr det fÄ idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. StyrketrÀnande individer fÄr ofta i sig mer protein Àn de behöver och under de senaste Ären har anvÀndningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hÀlsan och kostsamt för sÄvÀl plÄnbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebÀr att det Àr av intresse att undersöka individers attityder om man vill förÀndra deras beteende.

Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.

Detta Àr en kvantitativ studie som mÀter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet bestÄr av 101 gymnasieelever frÄn fem klasser i Ärskurs ett frÄn en skola Uppsala. All data har samlats in via enkÀter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns nÄgra skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med Älder vid alkoholdebuten.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.