Forskning har visat att mÀnniskor i allmÀnhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av vÄldsamt agerande pÄverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkÀt innehÄllande fyra olika berÀttelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga mÀn som studerade pÄ förelÀsningsbaserade program.

MÀnniskans exponering för massmedia gör att kvinnor och mÀn dagligen pÄminns om hur idealmÀnniskan bör se ut. Detta kan för mÄnga individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mÀttes med en enkÀt och de implicita attityderna mÀttes med implicit associations test (IAT). För att försöka fÄ en attitydpÄverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna lÀsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

Bakgrund: NÀra hÀlften av alla svenska kvinnor genomgÄr nÄgon gÄng i livet en abort och ungefÀr 1 av 4 kÀnda graviditeter avslutades under 2009 genom abort. Det Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne som berör, vÀcker kÀnslor, Äsikter och existentiella frÄgor hos mÄnga. Sedan 35 Är tillbaka fÄr kvinnor i Sverige sjÀlva bestÀmma om de vill genomföra en abort och rÀtten till fri abort ses generellt sett som en sjÀlvklarhet. Syftet med detta arbete Àr att beskriva kvinnors upplevelse av vÄrd vid en inducerad abort samt belysa faktorer som kan pÄverkar vÄrdpersonals attityder gentemot abort. Metod: Detta arbete Àr en litteraturstudie med ett flertal kvalitativa och kvantitativa studier frÄn Sverige och Storbritannien, nÄgra enstaka frÄn USA samt en frÄn Danmark.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability.

God omvÄrdnad innebÀr att vÄrdtagaren tillförsÀkras en god och sÀker vÄrd. VÄrdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstÀmmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer Àn var femte patient som vÄrdas pÄ sjukhus har trycksÄr. TrycksÄr Àr en komplikation som uppstÄr i samband med sjukdom, vÄrd och behandling. TrycksÄr orsakar ett stort lidande för patienten.

Syftet med studien Àr att undersöka attityder till inÀlvsmat. Synen pÄ inÀlvor som mat Àr varierande beroende pÄ land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skrÀp. Med inÀlvsmat menas Àtliga organ ifrÄn slaktdjur. För att fÄ veta om benÀgenheter att konsumera inÀlvsmat finns mÄste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara pÄ denna frÄga utformades en egen teori som beskriver de bestÄndsdelar som ligger till grund för mÀnniskors konsumtionsval.

Vi lever i ett samhÀlle som kontinuerligt utvecklas och förÀndras. Olika sorters förÀndringar, individuella som organisatoriska, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Organisationer mÄste kontinuerligt förÀndras i takt med samhÀllet för att kunna anpassa sig till den miljö de Àr verksamma i och för att bibehÄlla sin konkurrenskraft. Att genomgÄ en förÀndring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pÄgÄende organisationsförÀndring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.

Som sociala varelser Àr vi mÀnniskor stÀndigt i rörelse och utsÀtts för nya intryck. Mentala förestÀllningar om omvÀrlden hjÀlper till att spara tid och energi istÀllet för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, stereotyper och i förlÀngningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlÀgga en grupp bestÄende av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mÀtts dels genom att de fÄtt genomföra Implicit Association Test (IAT) samt Àven fyllt i en enkÀt.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkÀt som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angÄende demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie fÄr sin grund i mÀnniskors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till nÄgonting, i detta fall demenssjukdom. Det Àr av vikt att fÄ veta vad socionomstudenter, som Àr en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att pÄ sÄ sÀtt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhÄllande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var Àven utifrÄn dessa teman som enkÀtstudien utformades. SÄledes undersöker uppsatsen frÄgestÀllningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utstrÀckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. FrÄgestÀllningarna har analyserats med hjÀlp av univariatanalys och bivariat analys.

Hemlösa vĂ„rdas i jĂ€mförelse med den övriga befolkningen oftare pĂ„ sjukhus och hĂ€lsoproblem ökar medtiden som hemlös. Sjuksköterskor kommer dĂ€rmed möta dessa patienter i vĂ„rden och bli konfronterad medhemlöshetens konsekvenser. Det finns mĂ„nga förestĂ€llningar om vem som Ă€r hemlös samt fördomar om denhemlösa. Även sjuksköterskor bĂ€r pĂ„ dessa förestĂ€llningar och fördomar. Denna uppsats Ă€r enlitteraturöversikt med syftet att belysa sjuksköterskans professionella förhĂ„llningssĂ€tt, attityder och agerandei mötet med den hemlösa patienten.