Att skada sig sjÀlv Àr ofta ett medel för att uthÀrda ett lidande och för personer med sjÀlvskadebeteende kan mötet med vÄrden ocksÄ innebÀra stort lidande om denne bemöts pÄ ett felaktigt sÀtt. Personals omvÄrdnadshandlingar kan bÄde frÀmja hÀlsa och orsaka lidande för patienten OmvÄrdnaden pÄverkas sannolikt ocksÄ av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvÄrdpersonals attityder till personer med sjÀlvskadebeteende. Den utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka attityder har sjukvÄrdpersonal gentemot personer med sjÀlvskadebeteende samt vilka faktorer som pÄverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Alla företag mÄste genomgÄ förÀndringar för att kunna konkurrera och överleva. I slutÀnden Àr det de anstÀllda som genomför de förÀndringar som beslutats om. Det Àr vitalt att förstÄ sÄ mycket som möjligt av individers agerande och de uppkomna attityderna och reaktionerna för att kunna leda en förÀndringsprocess. Om förstÄelse för detta kan nÄs kan kunskap erhÄllas om hur ledningen kan arbeta för att undvika eventuella problem som attityder och reaktioner kan medföra. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett medarbetarperspektiv, analysera de attityder liksom reaktioner som uppkommer hos medarbetarna vid en specifik förÀndringsprocess.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

HIV, Hepatit B och C Àr förekommande i hela vÀrlden. Globalt Àr antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner Àr smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om kunskap förÀndrar attityder hos sjukvÄrdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rÀdsla, kunskap och viljan att vÄrda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Fysisk aktivitet har stora hÀlsovinster för alla men speciellt för de som Àr drabbade av psykisk ohÀlsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga Àr regelbundenheten, gÀrna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolÀr sjukdom, depression och schizofreni. NÄgon gÄng refererar vi till samtliga ovanstÄende sjukdomar och benÀmner dÄ dessa för psykisk ohÀlsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hÀlsosammare liv med trÀning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet pÄ recept, (FAR).

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

LÀrare försöker göra sitt bÀsta i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev Àr att försöka förÀndra elevens attityder till att bli mer positiva till Àmnet. Denna studies syfte Àr att försöka avgöra vilka förutsÀttningar det finns för lÀrare att engagera elever genom att inspirera dem. DÀrför har jag gjort en enkÀtundersökning bland 104 gymnasieelever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och undersökt deras attityder till Àmnet religion, deras engagemang i att lÀgga ner tid och energi i Àmnet och sambandsnivÄn mellan de tvÄ företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till Àmnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jÀmförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmÀnhet.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vanligt vÄrd- och omvÄrdnadsproblem, ÀndÄ har sjuksköterskor en negativ instÀllning till och kÀnner rÀdsla inför personer med psykisk ohÀlsa. DÄ sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom Àmnet psykiatri blev synsÀttet statistiskt sÀtt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna sjÀlva upplever att de har pÄ patienter med psykisk ohÀlsa samt om den Àndras under sjuksköterskeutbildningens gÄng. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn pÄ patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd och omvÄrdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hÄlla 2 fokusgruppdiskussioner.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.