Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Tidigare forskning har visat pÄ negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. MÀn har mer negativa attityder Àn kvinnor mot homosexuella mÀn. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende pÄ om en homosexuell man har en svensk eller utlÀndsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades dÀr etnicitet och sexuell lÀggning varierades för att fÄ fyra enkÀtversioner.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i Àmnet för att finna en lÀmplig utgÄngspunkt för arbetet. DÀrefter genomfördes en enkÀtstudie i fyra gymnasieklasser. Det var tvÄ klasser vardera frÄn studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever frÄn Är 2 och 3 i gymnasieskolan.

MÄnga attityder och förutfattade meningar existerar inom vÄrdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka sjuksköterskors och lÀkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

I vÄrden av suicidala patienter stÀlls sjuksköterskan inför mÄnga utmaningar samtidigt som den suicidala patienten Àr i behov av ett omsorgsfullt bemötande som skapar trygghet och kÀnslor av acceptans. De attityder som sjuksköterskan har mot patienterna Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder till suicidala patienter som förekommer hos sjuksköterskor samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder. Metoden var en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn tolv vetenskapliga studier har analyserats och sammanstÀllts i olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskor utifrÄn kognition, affekt och beteende, uppvisade bÄde positiva och negativa attityder mot suicidala patienter.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjÀrde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom Àr ingen ovanlig företeelse i dagens samhÀlle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rÀtt till en god vÄrd som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vÄrda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsÀttningar och hÀlsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vÄrdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors instÀllning till att vÄrda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvÄrden.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors instÀllning till vÄrdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vÄrden.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Bakgrund: Den psykiska ohĂ€lsan har under de senaste Ă„ren blivit ett alltmer vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohĂ€lsa Ă€r kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Ă€ven den psykiska ohĂ€lsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Ă€ngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hĂ€lsan bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjĂ€lp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.

Bakgrund: ArbetsfrÄnvaro och lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohÀlsa ökar. Dess effekter pÄverkar bÄde individen, organisationen och samhÀllet. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhÀlsan bÄde genom att minska den arbetsrelaterade ohÀlsan och de sociala skillnaderna i ohÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjÀlp av dessa tre teman.Reslutat: VÄr studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förÀndringar i stressnivÄer, ökad kunskap och förstÄelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förÀndrade beteenden och attityder.

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda pÄ vad fyra olika svensklÀrare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik pÄverkar deras val av arbetssÀtt dÄ de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jÀmför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i Àmnet. Resultatet visar att de tvÄ gymnasielÀrarna inte har mycket mer krav pÄ elevernas grammatikkunskaper Àn vad de tvÄ lÀrarna i grundskolans senare Är har.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àn den generella befolkningen, pÄ grund av traumatiska hÀndelser och förlusten av kultur och stöd. SjukvÄrdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vÄrdbehov för sin psykiska hÀlsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vÄrd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmÄga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohÀlsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod har utförts. EnkÀten besvarades av 53 distriktssköterskor.