Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

SjÀlvmord Àr ett stort folkhÀlsoproblem som pÄ grund av tabun och myter Àgnas allt för lite uppmÀrksamhet. Attityder pÄverkar mÀnniskors tankar, kÀnslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvÄrdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna pÄverkar omvÄrdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde mÄnga kÀnslor vid vÄrden av suicidala patienter.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Synen pĂ„ invandring i Sverige har lĂ€nge varit omdiskuterad, inte minst i media men Ă€ven i politiska debatter. Invandringsnegativa partier fĂ„r allt större stöd sĂ€rskilt sett till det senaste decenniet. I den hĂ€r uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jĂ€mfört med den Ă€ldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hĂ€nsyn till bostadsregion, kön, förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt förĂ€ldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras pĂ„ data frĂ„n European Social Survey, 2002. ChiÂČ -test anvĂ€nds för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Bakgrund: VÄrdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svÄrigheter att förhÄlla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS Àr en emotionell instabil personlighetsstörning dÀr humöret Àr oberÀkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor sÄvÀl som annan vÄrdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: UtifrÄn syftet gjordes en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar frÄn olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bÀrande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vÄrdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket frÀmst berodde pÄ för lite kunskap om denna patientgrupp.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 Är, i bÄde högstadieskola och gymnasieskola vid tvÄ orter i norra Sverige. FrÄgestÀllningarna för studien berörde Àmnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal frÄn tvÄ skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som nÄgot viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang nÀr det kom till arbetet med mÄlgruppen.

Syftet med denna uppsats var att göra en jÀmförelse mellan studenter som lÀser det första respektive det sista Äret pÄ socialpsykologiskt program pÄ högskolan i Skövde ideras attityder mot hemlösa och tro pÄ att vÀrlden Àr rÀttvis. Ett ytterligare syfte var att ta reda pÄ om det fanns ett samband mellan attityder mot hemlösa och tro pÄ att vÀrlden Àr rÀttvis. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen var perspektivet socialkognition, med relevanta begrepp som attityder, stereotyper och fördomar samt LernerŽs teori (1980) om tron pÄ en rÀttvis vÀrld. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och utfördes genom tvÄ enkÀter; Attitudes Toward Homelessness Inventory (Kingree & Daves, 1997) och The Global Belief in a Just World Scale (Lipkus, 1991). Den statistiska bearbetningen skedde med hjÀlp av statistikdataverktyget PASW Statistics 17.

Bristerna inom psykiatrin har lÀnge varit mycket pÄtagliga och anhörigas behov av stöd och hjÀlp har i mÄnga fall varit underminerade. MÄnga slutna vÄrdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning pÄ de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gÀllande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades pÄ 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och vÀrderades.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet pÄ narkotika bland svenska ungdomar och en fjÀrdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott Àr mellan 15 och 20 Är. Om vad som ligger bakom vÄra attityder till narkotikaanvÀndning rÄder det delade meningar, men i tidigare forskning Àr man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkÀtundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvÀndning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsomrÄden. Som teoretisk utgÄngspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation anvÀnts dÄ denna tar upp hur ett omrÄdes egenskaper kan pÄverka attityder och beteenden.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.