Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa ochlivskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes förkränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fångainformanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativinriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick frittberätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervjusom innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under ochefter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin?Samhällsmisslyckande?.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.

Syftet med studien var att beskriva vilka åtgärder arbetsterapeuter utför inom palliativ vård. Metoden som användes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Redskapet vid analysen var Mosey´s tre behandlingskategorier vilka bygger på att hjälpa individen i processen att dö.

Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige och Försäkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på våra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar på kontoret, tidsbrist och separation från naturen kan ge skadliga effekter på både vår allmänna och personliga hälsa och lycka. Litteraturstudien i det här examensarbetet ämnar sammanställa evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement på arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva påverkan på den anställde. Studien avgränsade sig till arbetsplatser där de anställdas arbetsuppgifter huvudsakligen är lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter på den anställde som till exempel ökat välbefinnande, arbetstillfredsställelse, trivsel och välmående. Resultaten pekade också på en komplexitet i frågan om naturelements effekter och det var svårt att dra några slutsatser angående effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förändringar i form av förlust av kontroll, rädsla och osäkerhet samt förändrad självbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir därmed att undervisa och vägleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir därför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebära stora fördelar vid bemötande och omvårdnad av dessa patienter. Stomi är en konstgjord öppning som är kirurgisk anlagd på buken där avföring töms. Stomin kan vara temporär eller permanent och fås till följd av exempelvis olika sjukdomstillstånd så som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel..

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Folkhälsovetenskapligt program.